Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Militärparaderna vittnar om Rysslands ambitioner

/
  • Bombflyg. Samma sorts flygplan som övade kärnvapenangrepp mot Sverige påsken 2013 deltog i årets segerdagsparad i Moskva.

Annons

Den 9 maj firade Ryssland segern i det stora fosterländska kriget, eller andra världskriget som det benämns i väst. Detta görs med militärparader i alla större städer varav den största genomförs i Moskva. Betydelsen av segern har ökat i Ryssland i takt med att landet blivit allt mer aggressivt och satsat mer resurser på de väpnade styrkorna.

Förhållandet till segern i andra världskriget har inte varit okomplicerat i den ryska historien. När Sovjetunionen kollapsade ställdes paraderna in och den första segerdagsparaden efter Sovjetunionens fall genomfördes 1995.

Det minskade firandet speglade väl den allmänna nedgången i de ryska väpnade styrkorna. Denna utveckling kom att brytas under 2000-talet och samtidigt fick segerparaderna ny betydelse och blev allt större.

För den ryska ledningen har paraderna återigen blivit ett tillfälle att visa prov på styrka genom att paradera 1 000-tals soldater och visa upp det senaste inom militärteknik.

Måndagens uppvisning genomfördes inte bara på marken utan även över röda torget då allt från världens största transporthelikopter till strategiska bombflygplan, av samma slag som användes när Ryssland påsken 2013 övade kärnvapenangrepp mot Sverige, flög över Moskvaborna.

På marken rullade samtidigt stridsvagnar, artilleri och kärnvapenrobotar allt ackompanjerat av en gigantisk orkester på Röda torget.

Hur ska man då tolka dessa uppvisningar? Och vad kan man lära av dem? Historien har visat att paraderna på röda torget varit en möjlighet för de ryska ledarna att inte bara med ord utan också visuellt illustrera den politik man vill föra mot omvärlden.

Tyvärr kan dagens parader inte annat än tolkas som en aggressiv uppvisning där kärnvapen spelar en stor roll. Bildspråket är tydligt, det handlar inte främst om att minnas kriget, visa historiska fordon och hylla krigsveteraner, utan det är moderna vapen i mängder och nyutbildade soldater som paraderas. I tidigare parader efter Sovjetunionens fall har de västallierade deltagit med egna trupper, men sedan några år tillbaka förekommer inte det längre.

För Sveriges del får årets segerdagsfirande en särskild betydelse i och med de hotfulla uttalanden mot svenskt självbestämmande som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kom med i Dagens Nyheter den 28 april. Att Rysslands utrikesminister så nära in på segerdagen väljer att tala om "militärtekniska åtgärder" mot Sverige om vi väljer att gå med i Nato bådar inte gott.

Ryssland säger vad man inte kan acceptera och visar genom sina parader att man har kapaciteten och viljan att vidta militära åtgärder. Kostnaderna rent ekonomiskt för detta spelar en underordnad roll. Hela registret av vad Lavrov syftar på för åtgärder mot Sverige kunde beskådas i årets segerdagsparad.

Mer läsning

Annons