Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Det måste löna sig mer för sjuksköterskor att specialisera sig

/
  • Landstinget saknar sjuksköterskor, inte minst sköterskor med specialistkompetens.

Annons

Bristen på sjuksköterskor inom landstinget är akut. Inte minst är det sjuksköterskor med specialistkompetens som saknas. Mycket tyder också på att utvecklingen kommer att fortsätta när många specialistsköterskor går i pension. Siffror från Socialstyrelsen talar redan sitt tydliga språk: 1995 hade två tredjedelar av alla sjuksköterskor specialistkompetens, 2010 hade det sjunkit till hälften.

I en artikel i tidningen pekar Åsa Holgersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet i Västernorrland, på behovet av erbjuda sjuksköterskor som läser in en specialistkompetens ska få lön under tiden. I många andra landsting förekommer det redan.

Läs mer: 45 överbeläggningar på Sundsvalls sjukhus - Vårdförbundet känner stor oro inför hösten.

Ett av grundproblemen är att det i dag finns få ekonomiska incitament för sjuksköterskor att läsa in specialistkompetens. Inte bara innebär det utebliven lön under studietiden, utan det märks inte heller särskilt väl i lönekuvertet när utbildningen väl är avklarad. Skulle det vara en markant skillnad i lön efter att en sjuksköterska har specialiserat sig så skulle fler säkert vara beredda att ta steget.

I veckan debatterade sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) och Helene Fritzon från Sveriges kommuner och landsting (SKL) frågan i Sveriges radio.

Gabriel Wikström uttryckte bland annat att han tycker att det är rimligt att landstingen erbjuder betald utbildning för sjuksköterskor som läser vidare, men han ansåg inte att det behövdes någon inblandning från statligt håll. Tyvärr är det att göra det väl enkelt för sig.

Risken är att vården bli än mindre likvärdig i landet. Det är i och för sig redan i dag felaktigt att tala om att alla har tillgång till en likvärdig vård. Den vård som man har tillgång till kan skilja sig mycket beroende på var i landet man bor. Det gäller såväl mellan som inom landsting. Det är en utveckling som riskerar att accelerera om landsting med bättre ekonomi kan kosta på sin personal betald vidareutbildning medan landsting med svag ekonomi får försöka klara sig så gott det går ändå.

Helen Fritzon, som för övrigt är partikamrat med Wikström, poängterar i debatten att det inte är landstingen som primärt ansvarar för utbildningen av sjuksköterskor. Den högre utbildningen både bekostar och ansvarar staten för.

Det ligger nära till hand att dra en parallell till läkarutbildningen där specialisttjänstgöringen (ST) genomgås med lön efter det att läkarutbildningen och den obligatoriska allmäntjänstgöringen (AT) har genomgåtts. Det är möjligt att systemet inte går att kopiera rakt av för specialiseringen av sjuksköterskor, men det visar på att staten redan i dag reglerar hur specialistutbildningen av en grupp anställda inom vården ska gå till och finansieras.

Om en önskan finns så skulle det rimligen gå att utvidga till att också gälla för den som vill läsa till anestesisjuksköterska eller barnmorska, för att ta två exempel på spetskompetenser som det råder brist på.

Mer läsning

Annons