Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mandelas budskap var försoning i stället för hämnd

/
  • Nelson Mandela, en av de största politiska ledarna i världshistorien, har gått ur tiden.

I förra veckan stod jag utanför Mandela House på Vilakazi Street i Soweto, Johannesburg. Nelson Mandelas tidigare bostad är nu förvandlat till ett museum.

Annons

Längre ner på gatan ligger Desmund Tutus hus. Vilakazi Street är unik med två mottagare av Nobels fredspris på samma gata.

Utanför ANC:s högkvarter i centrala Johannesburg hängde en gigantisk banderoll med texten "Get well, Madiba". Men Mandela tillfrisknade inte. I en annan del av mångmiljonstaden somnade den karismatiske frihetskämpen fridfullt in på torsdagskvällen i en ålder av 95 år.

Alla politiker och fackliga ledare vi mötte under vår veckolånga resa önskade honom ett värdigt och stillsamt slut. Han har sannerligen uträttat tillräckligt med stordåd under sitt långa liv.

Nelson Mandela kämpade modigt för rättvisa och människors lika värde. Han slogs i årtionden i ANC mot den brutala rasistiska apartheidregimen och förtrycket mot den stora svarta majoriteten.

För sin kamp dömdes han till livstids fängelse 1962, men när han frigavs efter 27 år talade han inte bittert om hämnd. Han predikade i stället ödmjukt om försoning och tolerans, och budskapet gick fram.

Sydafrika räddades undan ett blodigt inbördeskrig och Mandela kunde väljas till den förste svarte presidenten 1994, fyra år efter hans frigivning. Att ena ett i grunden söndrat land blev hans stora uppgift.

Han lyckades och gav landet demokrati och mänskliga rättigheter. Nelson Mandela har tagit en rättfärdig plats i världshistorien som en av de absolut största och viktigaste ledarna.

Men det blev inte en quick fix efter ANC:s maktövertagande. Landet har fortfarande en mycket lång och svår väg att vandra. Det räcker inte att fem miljoner svarta har tagit steget upp i medelklassen, när mångdubbelt fler fortfarande är kvar i djup fattigdom.

Klyftorna har ökat i stället för att minska. En skyhög arbetslöshet och en utbredd korruption är andra hinder för en positiv utveckling.

Sverige spelade en stor roll i ANC:s befrielsekamp och slutliga seger. Svenskt bistånd stärkte motståndsrörelsen och bojkotten av sydafrikanska varor försvagade långsamt apartheidregeringen. Det internationella trycket tvingade dem till förhandlingar med ANC och frigivningen av de politiska fångarna.

Alla svenska partier utom ett slöt upp bakom bojkotten och stödet till ANC. Moderaterna stod länge på apartheidregimens sida.

– Om vi inte köper deras varor blir ju de stackars negrerna i Sydafrika utan jobb, sa till exempel partiledaren Ulf Adelsohn i en intervju 1985.

Utrikesminister Carl Bildt skrev samma år en motion som ville stoppa S-regeringens utvidgning av sanktionerna mot apartheidregeringen.

Det kan vara värt att komma ihåg när moderata ledare nu stämmer in i hyllningskören för Nelson Mandela. Historien går inte att förfalska, även om hycklande moderater gjort några tappra försök.

Mer läsning

Annons