Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Löfven lär visa mer respekt än vad Palme gjorde

/

Annons

Det är ett obestridligt faktum att händelserna i Lunde för 85 år sedan är ett av Sveriges stora trauman. Svensk militär sköt ihjäl svenska arbetare, i fredstid och på en helt vanlig plats i Ångermanland. Vi har lärt oss att de dödades brott var hunger, men i minst ett fall var också "brottet" att ha oturen att vara en olycklig åskådare på fel plats vid fel tidpunkt.

Läs också: 85 år sedan skotten i Ådalen – då kolliderar två högtidlighållanden

Det är också ett obestridligt faktum att Ådalen -31 är ett av de större historierevisionistiska projekt som Socialdemokraterna tagit sig an. Socialdemokraterna på nationell nivå ville på 30-talet snarare distansera sig från tragedin i Lunde, då en sammandrabbning mellan militär och demonstranter inte stämde överens med den samförståndsanda partiet hade för avsikt att skapa och vinna röster på. Under många år efter den fruktansvärda händelsen var det företrädarna för VPK och fackföreningsrörelsen som lade ned kransarna vid graven på Gudmundrå kyrkogård vid årsdagen. Per Albin Hansson och Tage Erlander gjorde inget för att för att göra Ådalen -31 till en socialdemokratisk högtid.

Detta till skillnad från Olof Palme.

Palme, med sin förståelse för symboler och ordets makt, såg i Ådalen -31 möjligheterna till en kraftfull historia för Socialdemokraterna att samlas kring då partiet befann sig i opposition. Han spelade, föga förvånande, spelet väldigt skickligt. Sedan drygt 35 år tillbaka är därför händelserna i Lunde en del av den socialdemokratiska historien.

När det nu i helgen uppmärksammas att det är 85 år sedan kulor från svensk militär dräpte värnlösa och vapenlösa arbetare har vi återigen en socialdemokratisk partiledare som är i behov av att samla sitt parti kring något som symboliserar strid och konflikt.

Intressant nog är den partiledaren uppvuxen i just Ådalen.

Det är också intressant att Stefan Löfven är en extrem variant av det som Per Albin Hansson krävde att S-företrädare skulle vara efter skotten i Lunde; ovillig att ta uppslitande strider, ovillig att kliva upp på barrikaderna. Löfven är inte en stridbar person, han vill inte att hans parti ska vara stridbart och det är bland annat därför eventuella försök att koppla skotten i Lunde till dagens politiska diskussioner kommer att falla platt.

Offren behöver inte och ska definitivt inte placeras i en dagspolitisk kontext och debatt.

Vi glömmer dem ändå aldrig.

Mer läsning

Annons