Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Livsviktig lust att läsa - skolbibliotekens viktiga roll

/
  • Man blir klok av att läsa en bok, oavsett om det är skönlitteratur eller en faktabok.

Den skakande Pisarapporten visade att svenska 15-åringar har tappat stort i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. På drygt tio år har Sverige gått från toppen till botten bland de 35 deltagande OECD-länderna.

Annons

Alla håller med om att det är allvarligt, men få gör kopplingen till att barn läser allt mindre och tillbringar allt mer tid med datorer och smartphones.

Jag tror att det finns ett klart samband. För att öka möjligheterna att förstå det man läser måste man läsa mycket – redan i tidig ålder. Ansvaret för det vilar på föräldrarna och hela skolväsendet – från förskolan till akademiska studier.

Läsförståelse handlar inte bara om att bli duktig i svenska. Det är viktigt för alla ämnen, inklusive matematik. Det är därför oroande att likvärdigheten försämrats.

De lågpresterande pojkarna hamnar ännu mer på efterkälken när det gäller att förstå texter. Det är också den grupp som har svårast att ta sig genom gymnasiet och sedan att få jobb.

En nyckel till att öka läsandet och läsförståelsen är biblioteken, både de allmänna och de som ska finnas på skolorna. Biblioteken är fantastiska institutioner, där alla avgiftsfritt kan ta del av böcker, andra medier och en oändlig kunskap.

Men bibliotek står inte högt i kurs hos det moderatstyrda kulturdepartementet. Visserligen införs en ny bibliotekslag vid årsskiftet, men det är mest vackra ord och lite handling.

70 bibliotek har lagts ner på fyra år, och antalet filialer sjunker stadigt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) säger att man får använda bokbussar i stället, men de blir också allt färre.

Enligt skollagen ska alla skolor ha ett bibliotek, men här är läget ännu värre. Vid var fjärde gymnasieskola saknar eleverna tillgång till ett bibliotek, trots att kraven är lågt ställda.

Bara drygt hälften av skolorna har bemannade skolbibliotek. Endast var femte skola har en skolbibliotekarie på heltid.

Syndar mest gör friskolorna. När Skolinspektionen granskade skolbiblioteken eller bristen på dem i fjol var nästan alla som fick kritik friskolor.

Är det någon som är förvånad? När vinstintressena går först tänjer ägarna och rektorerna så mycket det går på lagar och regler.

Ett bemannat skolbibliotek kan göra underverk för barn och ungdomar. Det kan bli ett andra hem och en väg till förståelse och ökad kunskap. Tillsammans med engagerade lärare kan de väcka lusten att läsa ännu mer.

Det skulle kosta 1,5 miljarder kronor att bemanna alla landets skolbibliotek. Det skulle vara en samhällsnyttig investering, som dessutom på sikt skulle göra oss till ett klokare och mer påläst folk.

I jämförelse med att regeringen sänkt skatten med 130 miljarder kronor är det inte heller enormt mycket pengar det handlar om.

Mer läsning

Annons