Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Kampen mot hedersförtrycket splittrar feministrörelsen

I svallvågorna av mordet på Fadime Sahindal för 14 år sedan startades projekt och utbildningsinsatser. I dag vet vi mer om hedersförtrycket men det betyder inte att det minskar. Tvärtom. Dessutom är diskussionen fortfarande känslig och delar feministrörelsen.

Annons

Sara Mohammad, grundare GAPF, talade i vintras då riksorganisationen GAPF arrangerade Fadimes Minnesgala på Berns salonger i Stockholm.

2014 presenterades en undersökning genomförd av Carin Götblad på regeringens uppdrag som visade att omkring 100 000 unga människor i Sverige lever i ofrihet.

I vintras publicerade organisationen Varken hora eller kuvad enkätundersökningen "Elvahundra" som föreningen genomfört i segregerade områden i Stockholm. 1100 ungdomar fick svara på frågor om sin egen frihet. Den visade bland annat att 81 procent av pojkarna i studien ansågs sig ha ansvaret för att se till att deras systrar inte drar skam över familjen. 83 procent av flickorna i studien fick inte ha killkompisar. 43 procent av flickorna i studien fick inte delta i simundervisning.

Läs mer: Rapporten Elvahundra

Under senare år har allt fler kvinnor från olika förorter, främst i Stockholm, vittnat om hur deras tidigare frihet har kringskurits. Hur självutnämnda sedlighetspoliser trakasserar dem när de går ensamma, har "fel" kläder eller vill gå på krogen med kompisarna.

Trots att kvinnor slår larm om att deras ofrihet ökar avfärdas alltför ofta deras farhågor, främst från feminister på vänsterkanten.

Under seminariet

I veckan arrangerades seminariet "När blir förortsfeminismen regeringens politik?" av Riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime).

Deltog gjorde bland andra jämställdhetsminister Åsa Regnér, S, liksom Sara Mohammad, Zozan Inci, ordförande för ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Amineh Kakabaveh, ordförande för Varken hora eller kuvad. Kakabaveh är riksdagsledamot för Vänsterpartiet och hennes engagemang som förortsfeminist har mött starkt motstånd, inte minst från det egna partiet.

Amineh Kakabaveh och Sara Mohammad vittnade båda om hur de anklagats för att vara islamofober för att de lyft förortsfeminismen.

ROKS ( Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) undviker uttrycket hedersförtryck. Istället kallar organisationen det för "våld i hederns namn". Man anser datt våld i hederns namn är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor "där vissa särdrag finns". (ROKS tidning Kvinnotryck nr 4 2015).

Men om man vägrar att erkänna hederskontexten och bara vill tala om kön som anledning till förtryck sviker man offren för förtrycket.

Begreppet hederskultur förklarar kulturella mönster med starka patriarkala normer och värderingar. Det förtryck och tvång som man upprätthåller är många gånger kollektivt sanktionerat av övriga familjemedlemmar eller släkten.

Att alla de brott vi läser om – flickor som knuffats ner från balkonger eller som gifts bort med män de inte känner – inte går till åtal handlar förstås inte enbart om rättsväsendets tillkortakommanden utan också om just den hederskontext som offren befinner sig i. Familjen vittnar inte, omgivningen håller ihop och håller tyst. Det är en markant skillnad mot "vanliga" brottsrubriceringar.

Vi måste identifiera personer som är rikszonen och jobba förebyggande mot hederskultur. Förtryckarna måste ställas till svars.

Rädsla att spela rasister i händerna genom att erkänna att det faktiskt finns stora problem med hederskultur i vissa grupper eller feministiska skygglappar – det spelar ingen roll vilka orsakerna är, beröringsskräck eller räddhågsenhet hör inte hemma i debatten.

Mer läsning

Annons