Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lätt att skylla på "Bryssel"

Annons

Vi stod utanför kiosken i Fors i norra Avesta. Bakom oss färgade röken från kartongfabriken himmelen askgrå.

I handen låg det fyrkantiga paketet. Jag lyfte locket, fattade tag om en av de små cylindrarna och med två fingrar runt filtret (så som jag lärt mig att göra från film) förde jag cigaretten till munnen. Vi kan inte ha varit mer än tio år.

Länge såg det ut som att dagens generation av uttråkade bruksortsungar skulle tvingas leta efter andra tristessmord än just att köpa chokladcigaretter. Men efter att svenska europaparlamentariker mobiliserat till tobaks- och konfektyrindustrins försvar stod i veckan klart att varken snus, lakritspipor eller chokladcigaretter förbjuds i EU:s nya tobaksdirektiv.

Europasamarbetet kan, när det verkligen gäller, ta fram det bästa ur svenska politiker. Företrädarna för de etablerade och verklighetsförankrade partierna (alltså inte V och SD) förstår såväl känslomässigt som intellektuellt att EU har betydelse. Brandtalen handlar om fred, om fri rörlighet och om gemensamma framsteg.

Men med låg kunskap hos allmänhet och klen mediebevakning framkallar EU även det sämsta ur politiker. Europaparlamentarikernas smygpopulistiska aktivism, där en säljer snus i parlamentet och en annan delas ut lakritspipor, må komma undan med en viss charm. Det gör däremot inte ministrars och kommunpampars instinkt att skylla obekväma beslut och egen oförmåga på "Bryssel".

För ingen har väl missat att det är EU:s fel att det inte längre går att gå till brevlådan (för att en halv vargflock flyttat in i den)? Och att "Bryssel" bestämt att äggen i skolmatsalen måste smaka så torftigt (för att de först importeras från Spanien och sedan vändsteks i Polen)?

V och SD använder siffran för att hävda motsatsen, men med tanke på den torftiga debatten är det i själva verket imponerande att fyra av tio är positiva till Sveriges medlemskap i EU.

Det är inte så konstigt att EU:s rovdjurspolitik och upphandlingsreglering ur svensk hänsyn lämnar en del att önska. Det ska ju trots allt gälla i 28 medlemsstater – samtidigt. Det är inte konstigare än att riksdagens infrastrukturpolitik, ur ett Norrlandsperspektiv, gärna fått ha en annan riktning.

Medan små och meningslösa regleringar – politikens lakritspipor och chokladcigaretter – tar stort utrymme i samtalen kring EU så går verkligt viktiga reformer så gott som obemärkt förbi. Skärpta utsläppsmål, steg mot stoppat utfiske och ett nytt telekomdirektiv som gör att du inte behöver bli ockrad nästa gång du åker på semester, för att nämna några.

Inför Europaparlamentsvalet nästa år kommer kandidaterna tjata om att de ska åka ner till Bryssel för att "slå näven i bordet" och om varför EU måste bli "smalare och vassare".

Den inställningen må räcka för att rädda chokladciggen kvar på kiosken, men det är tveksamt om den gör världen särskilt mycket bättre.

Gabriel Ehrling

Gabriel Ehrling är ledarskribent på liberala Dalarnas Tidningar.

Mer läsning

Annons