Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låglöneförslagen en del i en antifacklig kampanj

/

Tillåt utländska företag att utföra uppdrag tillfälligt i Sverige med lägre löner än de svenska, skrev ekonomiprofessor Lars Calmfors i Dagens Nyheter (18/12).

Annons

I Dagens Industri (13/12) hävdade ekonomidocenten Andreas Bergh att invandrare stängs ute från arbetsmarknaden av kollektivavtalen.

Lägg till detta Moderaterna försök att på olika sätt misskreditera LO:s och Socialdemokraternas kamp mot oseriösa arbetsgivares exploatering av arbetskraftsinvandrare. M påstår till och med att S "spelar mörka krafter i händerna".

Det liknar mer och mer en antifacklig kampanj.

För Moderaterna är förstås avsikten att komma åt en politisk motståndare. Varför de akademiska ekonomerna Calmfors och Bergh faller in i trallen är mer svårförståeligt. Kanske är det tidsandan.

Problematiskt är att dessa nationalekonomer går in i debatten iklädda sina vita vetenskapsrockar.

Men i själva verket bygger deras påståenden om lönedumpning och facklig organisering, precis som när andra medborgare uttalar sig, i huvudsak på åsikter och värderingar.

Är det bra för Sverige att människor från andra EU-länder kommer hit och arbetar för till exempel en fjärdedel av svenska löner?

Ja, menar Lars Calmfors, det ökar pressen på svenska priser och gynnar därmed svenska konsumenter.

Han har rätt bara om man ser saken ur ett snävt perspektiv. Frågan om låglönekonkurrens är mycket större än så.

De positiva priseffekterna ska ställas mot stora negativa effekter på arbetsmarknad och förhandlingssystem.

Vi ser redan i dag hur lönedumpning, svartjobb och oanständiga arbetsvillkor snedvrider konkurrensen i hela branscher

Att tillåta låglönekonkurrens skulle ytterligare försvaga fackets ställning. På sikt skulle hela den svenska modellen med framförhandlade avtal mellan jämbördiga ansvarsfulla parter undermineras.

Problemen med företag som utför tillfälliga uppdrag i andra länder (så kallad utstationering) börjar nu uppmärksammas också inom EU.

På initiativ från bland annat Frankrike och Tyskland (Sverige spelar numera en genant passiv roll i sådana sammanhang) har arbetsmarknadsministrarna enats om en skärpning av utstationeringsdirektivet.

Enligt förslaget måste huvudentreprenören ta ansvar för alla som arbetar med ett bygg- eller anläggningsprojekt, även mindre delentreprenörer. Fusk och kriminalitet i byggbranschen kan därmed bekämpas lättare.

Fortfarande återstår dock behandlingen i Europaparlamentet och Kommissionen innan direktivet godkänns.

Varför är det bra att svenska villkor gäller för alla som jobbar i Sverige?

att den svenska modellen stärks, det blir lättare att hålla ordning och reda på arbetsmarknaden och svårare för fuskare och smitare. Det är dessutom en rimlig och lättbegriplig princip.

Kanske då en del av handelsvinsterna uteblir, som Lars Calmfors hävdar. Men vi vinner i så fall något viktigare och större.

Mer läsning

Annons