Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Välfärdsbrottsligheten omsätter miljarder – nu krävs hårdare tag

/

En lördag sköts två personer ihjäl i ett stort garage som ligger på vägen till grabbens dagis. Då började jag fundera på om de trevliga hemkvarteren i själva verket var ruffigare än jag hade insett.

Annons

När vi gick hem stod ett par poliser på cykelvägen vid rondellen och undrade om vi hade sett något. Det hade vi visserligen inte, men polisen nystade ändå ut vad som hade hänt.

Att det antagligen var någon form av uppgörelse kunde även jag gissa mig till, men affärsverksamheten i fråga väckte först min förvåning. Det handlade nämligen inte om knark. De hade blivit mördade i konflikter om svarthandel med hyreskontrakt.

Branschen är lockande för den organiserade brottsligheten. Omsättningen är i miljardstorlek och riskerna är – garagemord till trots – mycket mindre än med den farliga droghandeln.

Faktorerna talar till den olagliga lägenhetshandelns fördel: låg upptäcktsrisk, beskedliga påföljder och stora vinster. När faktorerna finns där så följer förstås den organiserade brottsligheten efter. De är inte tappade bakom en vagn, utan har rimligen en aktuell och detaljerad bild av vilka vinstmöjligheter och luckor som finns inom olika samhällssektorer. Det är deras levebröd.

När staten inte fungerar som den ska finns pengar att tjäna för kriminella. Organiserad brottslighet lever gott i gränszonen mellan det privata och det offentliga. Illa fungerande regelverk skapar luckor som kan utnyttjas eller bristande utbud på något efterfrågat – alkohol i Al Capones Chicago, hyreslägenheter i svenska städer. Eller ett svenskt arbetstillstånd.

Den ekonomiska välfärdsbrottsligheten utreds av Lars-Erik Lövdén som säger att han är överraskad över hur avancerad och organiserad den är. Det låter som om han haft samma bristande koll på närområdet som jag själv hade.

Hur kan man förvänta sig annat än att välfärdsbrottsligheten nu skulle vara välorganiserad och utbredd?

Flera välfärdssystem framstår som närmast vidöppna för missbruk och manipulation, i synnerhet när utbetalningar sker från olika kassor som inte kommunicerar eller när kundval kombineras med svag insyn från utomstående.

Nu är tanken att man ska försöka kontrollera bort missbruket – samköra register för att åtminstone stoppa utbetalningar av offentliga bidrag till företag som säljer falska skenanställningar till den som vill komma till Sverige.

Vad ska det föreställa för ambitionsnivå?

Man borde tänka mer på vilka grundläggande belöningssystem och möjligheter som uppstår när man utformar regelverken snarare än försöken att övervaka och dubbelkolla bort missbruket.

Finns stora vinster att göra kommer den organiserade brottsligheten att göra dem, oavsett om det är genom handel i arbetstillstånd eller lägenheter.

Står det sötsaker framme på trädgårdsbordet går det inte att jaga bort alla insekter hur frenetiskt man än viftar.

Mer läsning

Annons