Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Ingen politisk lärdom av masskjutningarna i USA

/

Paraden börjar på New Yorks femte aveny i höjd med 35:e gatan. I hela staden är det en färgsprakande fest och kulmen nås när de tusentals människorna i paraden svänger in på Christopher street, förbi Stonewall Inn där allt en gång började – där polisen år 1969 stormade en gaybar.

Annons

Det är ett hav av fjädrar och glitter, lösögonfransar, flaggor och stora hårkreationer – glädje och skratt, dans och ovillkorlig kärlek. Det är Pride i New York. Empire State Building lyser upp staden i regnbågens alla färger. För jämställdhet. För rätten att älska vem man vill. För föräldrarna som sörjer sina barn efter terrordådet i Orlando tidigare i sommar.

Drygt 40 mil bort, i Washington DC, har demokratiska kongressledamöter precis ställt sig upp efter en häpnadsväckande sittstrejk ledd av människorättsaktivisten John Lewis. Efter masskjutningen i Orlando, den värsta i USA:s moderna historia, väckte många demokrater – inte minst president Barack Obama själv – återigen frågan om en reform av de amerikanska vapenlagarna.

Senast ett sådant förslag behandlades i den amerikanska senaten var i december i fjol, dagen efter masskjutningen i San Bernardino, Kalifornien. Förslaget fick kalla handen – en enda republikan hade förnuft nog att rösta för tuffare reglering.

I juni presenterades flera nya förslag som huvudsakligen handlade om att öka kontrollen av vapenköpare. I de flesta stater är det i dag bara licenserade vapenhandlare som måste göra bakgrundskontroller på köparen som de säljer vapen till. Men köper du av en privat säljare finns det inga sådana krav på bakgrundskontroller. Detta ville Demokraterna förändra och samtidigt förbjuda misstänkta terrorister att lagligt köpa vapen. I dag kan nämligen vem som helst lägga händerna på ett vapen i USA – även personer som finns på myndigheternas listor över misstänkta terrorister.

Låter förslagen som självklarheter? Det är de inte. Medan den demokratiska senatorn Dianne Feinstein konstaterade att ”även om du är en terrorist kan du gå ut och köpa en pistol” så frågade hennes opponent republikanen Paul Ryan retoriskt: ”Stoppar vi terrorism genom att angripa det andra tillägget [i konstitutionen]?” och tillade ”Nej, det är inte så vi stoppar terrorism” (egen översättning).

Det andra tillägget i USA:s konstitution slår fast var mans rätt att äga och bära vapen. Och det är utifrån denna rätt som inte ens misstänkta terrorister kan nekas en pistol.

De 372 masskjutningarna i USA förra året, 64 av dem skolskjutningar, har inte förändrat läget. Regleringsmotståndarna viker inte en millimeter. Så trots en stark folklig opinion för Barack Obamas föreslagna förändringar av vapenlagarna så talar det mesta för att reformen går om intet.

De amerikanska vapenlagarna förblir alltså lössläppta – även efter den djupaste landssorgen sedan 11 september-attackerna 2001.

Mer läsning

Annons