Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kritiken mot julhandeln är i alla fall evig

Julhandeln kan komma att slå rekord i år igen, trots varselvågen. Det rapporterade Handelns Utredningsinstitut (HUI) i månadsskiftet.

Annons

I samband med årets julhandelsprognos lanserade HUI också Årets julklapp. I år blev det ett par hörlurar av hög kvalitet.

Det dröjde inte mer än en vecka innan krönikören Fredrik Virtanen på Aftonbladet skulle plocka poäng på julhandelsutvecklingen. "16 rekordshoppingjular i rad är inget att fira", skrev Virtanen. "Jag har tre par hörlurar, två fler än jag behöver."

Kritik mot julhandeln har funnits minst lika länge som Kalle Anka visats i SVT. På 60-talet protesterade aktivister vid Hötorget i Stockholm mot en kommersialiserad jul med plakatet "Mer gemenskap mindre överflöd!".

Kritiken mot julhandel skiljer sig inte från annan konsumtionskritik som antyder att det finns en hierarki i det man konsumerar. Ofta finns det ett socioekonomiskt raster över perspektiven, där det strama återhållsamma är det goda och smakfulla, medan det pråliga och topprenoverade är det skamliga. Ett talande exempel är när DN intervjuade författaren Nina Björk (16/9) i sin rymliga våning i Lund. Som antikapitalist avslöjade hon i intervjun att hon har sin platt-tv gömd bakom ett vackert tredjevärldentyg. För att ha en platt-tv var inte önskvärt. På vilket sätt det är bättre att som antikapitalist att gömma sin tv bakom tyg, istället för att gömma ett vackert tyg bakom TV:n, framgick inte.

Men opinionsbildningen mot julen, i kombination med den stress som många vuxna känner när drömmar ska materialiseras i form av julbord och julklappar, gör att det har skapats en ordentlig klangbotten mot konsumtion. Många känner kanske att julen är en serie skitdrömmar, för att låna Nina Björks ord.

Är julen så hemsk?

För det första är siffrorna för det vi kallar julhandel förvirrande, eftersom de omfattar alla detaljhandelsköp i december, även av makaroner och shampoo. Att julhandeln har gått upp beror på att vi blir rikare. Som andel av BNP har den konstant legat kring två procent.

För det andra missar kritikerna att de vanligaste köpbeslut vi fattar, är att inte köpa något. Varje dag har vi möjlighet att konsumera tusentals produkter som vi väljer bort. Inte bara för att vi inte har råd, utan för att vi upplever att det är saker vi inte behöver.

För det tredje håller kritiken mot konsumtionen inte över tid. När den franske antikonsumtionsgurun Baudrillard skrev "The Consumer Society" (1970) gav han två exempel på vad som var överkonsumtion: Vindrutetorkare som går med två hastigheter respektive flera typsnitt. "Vem behöver ett typsnitt till sin älskarinna, och ett annat till sin chef?", undrade Baudrillard.

I dag vet vi vikten av att kunna använda olika typsnitt i olika sammanhang och ser det som självklart att vindrutetorkarna ska kunna justeras efter vädret. Exemplet visar hur snabbt dagens konsumtionskritik blir omodern: det som är lyx idag blir nödvändighet imorgon.

Det enda som består är viljan att kritisera andras konsumtionsval.

Lydiah Wålsten

Lydiah Wålsten är projektledare och arbetar med frågor som rör tillväxt, miljö och konsumtion.

Mer läsning

Annons