Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kostnader som skenar iväg

Annons
Fredag 5 april 2002



Kostnader som skenar iväg

Trots att året just inletts visar prognoser på stora underskott för landstinget.

Ett preliminärt bokslut för landstinget Västernorrland året 2001 visade i mitten av februari ett minus på 66 miljoner kronor. Då hade det dribblats med siffror både hit och dit och jag undrade litet försynt om landstinget kunde räkna. Underförstått var att det brustit i kostnadskontrollen och budgetuppföljning. Det definitiva bokslutet hamnade sedan på minus 58 (!) miljoner kronor.

Nu är det dags igen. Prognosen efter årets två första månader - två, inte tre trots att det är april nu - pekar mot ett underskott i år på 96 miljoner kronor. Enligt den budget som politikerna i landstingsfullmäktige lagt fast ska landstinget ha ett underskott på fyra miljoner kronor i år.

Inte en enda sjukvårdsförvaltning har lyckats hålla sig ens i närheten av givna budgetramar. De ska visa ett nollresultat när året är slut. Det är förskräckligt stora summor att hämta in. Härnösand/Medelpad redovisar ett underskott med 31 miljoner kronor, Örnsköldsvik ett underskott med 26 miljoner och Kramfors/Sollefteå ett underskott med 18 miljoner kronor. Dessutom kostar sjukresorna mer än beräknat, där anger prognosen ett underskott med elva miljoner kronor.

Det här kan vara ett resultat av medveten underbudgetering eller ett resultat av att förvaltningsledningarna inte följer politiska beslut. I de politiska besluten får man ändå förutsätta att förvaltningarnas egna bedömningar av den ekonomiska situationen och verksamheten vägts in. Att det skiljer rena avgrunder mellan förväntat resultat och prognoser är därför mycket oroande.

Det är skattepengar det handlar om, varje skattebetalande medborgares pengar som anförtrotts landstinget att förvalta på bästa sätt. Landstingets ekonomidirektör Gösta Burlin säger i Tidningen Ångermanland "Vi tycker det här låter mycket". Tala om underdrift.

Landstingets revisorer påpekade förra året för de förtroendevalda i fullmäktige att de har ett politiskt ansvar för att verksamheten följer ekonomiska beslut. Frågan är hur den politiska vänstermajoriteten ska få ner underskotten? Vad ska den skära bort? Landstinget har redan fått uppskov med att hålla budgeten i balans men från nästa år gäller regeringens och riksdagens krav; utgifterna får inte vara större än inkomsterna.

I år har väljarna möjlighet att ställa politikerna till svars för deras förvaltning av skattepengarna till bästa möjliga vård. Är de värda fyra års nytt förtroende?

Angiveri

Angiveri enligt gammal öststatsmodell. Det kallar folkpartiets riksdagsledamot Eva Flyborg regeringens förslag att den som skvallrar om en kartell ska slippa hela straffavgiften. Folkpartiet föredrar kriminalisering av karteller och höga böter.

Eftersom regeringen alltmer tar till sig folkpartipolitiken kan den ju göra sammaledes i det här fallet. Särskilt som statsrådet Ulrica Messing själv inte verkar tro på sitt förslag. Om angiveriet inte fungerar som tänkt är hon nämligen också beredd att kriminalisera kartellverksamheten. Då är det väl enklast att gå direkt på ett sådant beslut - som dessutom är förenligt med svensk rättspraxis. Det är däremot inte angiveri.

Mer läsning

Annons