Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunerna slösar för miljarder

/
  • Välfärdsmiljarderna kan i värsta fall komma att användas som en ursäkt för att inte se över de onödiga kostnaderna.

Annons

Vad man kan göra med 18 miljarder kronor? Vad sägs om 38 900 fler lärartjänster?

Skattebetalarnas förening levererar svidande kritik mot kommunernas ekonomiska prioriteringar i sin senaste granskning. 2014 uppgick de kommunala utgifterna till 537 miljarder, men det var långt ifrån hela summan som lades på välfärdens kärna. Inte ens nio av tio skattekronor gick till vård, skola och omsorg.

Kommunernas utgifter för välfärdens kärna begränsades till genomsnittliga 83 procent av kostnaderna. Nästan 14 procent, vilket motsvarar 74 miljarder i rena pengar, lades på plusmenyer som smartphones till politiskt förtroendevalda, vågmaskiner i badhuset och turistsatsningar i syfte att locka till sig fler tyska svampplockare.

Inom budgetposterna politisk verksamhet, kultur och fritid menar Skattebetalarna att Sveriges kommuner kan kapa upptill 18 miljarder, utan att välfärdens kärna påverkas. Det är en summa som motsvarar den svenska musiktjänsten Spotifys totala årsomsättning.

Tidigare i år varnade Sveriges kommuner och landsting, SKL, för den stundande kostnadschocken i kommunerna. ”Det blir ett enormt tryck på skola, socialtjänst, vård och omsorg”, menade SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi, i vad som kan ha varit årets understatement (SVT 28/4).

Fram till 2019 växer antalet invånare i Sverige med 590 000 personer. Ungefär sju av tio nya svenskar är utrikes födda. Andelen barn och gamla med särskilda behov av omsorg är betydande. I Malmö – Sveriges tredje största stad, men landets största mottagare av kommunalt utjämningsbidrag – varnar en del prognoser för en skattehöjning med sex kronor om kostnaderna inte pressas. Samtidigt får Malmös skolor 40 procent fler elever de kommande åren och bostadsbristen är så akut att kommunen köper bostadsrätter åt nyanlända.

Så ser den svårlösta ekvationen ut på många håll, om än i mindre skala.

När finansminister Magdalena Andersson (S) lade fram vårbudgeten presenterades löftet om tio årliga välfärdsmiljarder som en stor framgång. En bättre beskrivning vore ett desperat försök till räddningsaktion. Men regeringen saknar mandat att bestämma var behövande kommuner ska lägga de statliga extrapengarna. Välfärdsmiljarderna kan lika väl komma att användas som en ursäkt för att inte se över de onödiga kostnaderna, som till nyanställningar av skolpersonal och socialsekreterare.

Sverige har två parallella, och till viss del motsägelsefulla, demografiska utmaningar.

1. Befolkningen har sjunkit i nästan hälften av kommunerna sedan den stora kommunreformen 1971. Det kräver att fler utflyttningskommuner måste anpassa kostymen efter den nya, mindre storleken. 2. Befolkningstillväxten i städerna är ingen mirakelkur för skatteunderlaget om etableringen av nyanlända misslyckas.

Invånarnas skattepengar måste läggas där den framtida avkastningen är som störst, inte på kortsiktiga pr-strategier i kommunhusen. Därför är Skattebetalarnas påminnelse om de felaktiga prioriteringarna så viktig.

Mer läsning

Annons