Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommuner som krymper är faktiskt inte dömda att dö

/
  • Kramfors är en av 19 kommuner som kan komma att dö ut innan sekelskiftet om inte befolkningstrenden vänder, enligt Dagens Samhälles senaste nummer. Foto:

Dagens Samhälle spår i sitt senaste nummer att 19 svenska kommuner kan komma att dö ut innan sekelskiftet om den negativa trenden fortsätter. Av de 19 kommuner som har minskat befolkningsmässigt 20 år i rad finns tre i Västernorrland. Två ligger i Ångermanland och en i Medelpad; det handlar om Sollefteå, Kramfors och Ånge. De har minskat med 20, 23 respektive 22 procent de senaste 20 åren.

Annons

Nu finns det förstås metodologiska tveksamheter med att extrapolera en 20-årig nedgång av befolkningen och dra slutsatsen att en ort kommer att självdö vid en viss tidpunkt. Det är rätt lång tid till sekelskiftet och mycket kan hända; befolkningsminskningen kan såväl tillta som avta. Det är inte ödesbestämt att Sollefteå, Kramfors och Ånge måste minska i befolkning.

De neddragningar som skett de senaste åren, eller kanske snarare årtiondena, bidrar dock så klart till den typ av analys som Dagens Samhälle gör.

I Sollefteå fick man se två av militärens regementen – I21 och T3 – avvecklas på 1990-talet, vilket var ett tungt slag för kommunen. För Kramfors gäller att många arbetstillfällen inom skogsindustrin har försvunnit när effektiva maskiner gör att färre personer kan göra samma jobb.

Det brukar ofta pekas på att arbetstillfällen inte är det enda som kan få personer att flytta till en ort. Det måste finnas mer som lockar än bara arbete. Men det omvända är också sant: Utan jobb finns färre möjligheter att stanna kvar – eller komma tillbaka – till sin hembygd. I dag är den ungdom som lämnar exempelvis Sollefteå, kanske för studier på annan ort, med stor sannolikhet förlorad för kommunen. Vad finns att återvända till?

I ett första skede gäller det sannolikt att försöka bromsa utflyttningen. Då är en kraftsamling kring att skapa fler arbetstillfällen viktig. Vidare är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar tillfredsställande. Det måste vara möjligt att bo i till exempel Kramfors och ta sig till och från jobbet i Örnsköldsvik, Umeå eller Sundsvall utan att mer tid än nödvändigt spills.

Om kommunerna sedan på sikt ska bli livskraftiga och attraktiva så handlar det om att göra det lite mindre besvärligt att bo på mindre orter.

Tyvärr är det lite av en "hönan och ägget"-problematik. Den kommunala servicen skulle behöva förbättras för att visa att det inte behöver vara en stor uppoffring att bo i en mindre kommun. Samtidigt så förbättras inte servicen då befolkningen ständigt sjunker. Det blir en negativ spiral, en självuppfyllande profetia. Och när det tummas på kvaliteten i skolan och barnomsorgen för att få pengarna att räcka till, så är sannolikheten stor att ännu en familj funderar på om det är värt att bo kvar.

Utvecklingen måste vändas, frågan är bara hur.

Marcus Bohlin

Mer läsning

Annons