Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INTERVJU MED CECILIA MALMSTRÖM: Nervös väntan i Bryssel inför brittisk folkomröstning

Artikel 1 av 4
Brexit
Visa alla artiklar

En vecka återstår nu tills britterna tar ställning till landets framtid i EU-samarbetet. Ledarredaktionens Lars Ströman har träffat EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i Bryssel.

Annons

EU-kommissionären Cecilia Malmström.

– Det ser dystert ut, säger Malmström

I EU-kommissionens högkvarter råder en nervös väntan. Nuär det bara några dagar kvar. Torsdagen den 23 juni folkomröstar Storbritannienom ett evenutellt utträde ur EU.

– Det är det enda folk går omkring och pratar om, säger Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, när jag träffar henne i en av de kala korridorerna i EU-kommissionens huvudbyggnad.

Men om den brittiska folkomröstningen är det enda de talar om internt i EU-kommissionens byggnad, så är de desto försiktigare utåt. Å ena sidan ska EU-kommissionen vara tydlig med att den vill att Storbritannien blir kvar i unionen. Å andra sidan ska kommissionen inte delta i den brittiska kampanjen inför folkomröstningen. Det brittiska folket har rätt att själva bestämma om de vill vara kvar i EU eller inte.

Inget konstigt i och för sig. Men jag kan tycka synd om de brittiska väljarna. För de får inte reda hur Brexit-förespråkarna föreställer sig Storbritannniens framtida relation med EU. Debatten inför folkomröstningenär skrikig, snarare än saklig.

– Främst får ett utträde konsekvenser för Storbritannien, säger Cecilia Malmström.

– EU har sedan många decennier ett stort antal handelsavtal som hela EU har ingått. Och då får ju Storbritannien lämna dem. Också pågående och framtida förhandlingar sker ju då utan Storbritannien. Då får de förhandla om alla de avtalen och lämna våra.

– Sedan måste nejsidan i Storbritannien – som är väldigt splittrad – definiera vilken relation de vill ha med EU. Och sedan får de judiskutera det med medlemsländerna.

Storbritannien kan välja den väg som Norge, Island och Lichtenstein har valt: Alltså vara med i den inre marknaden. Men då måste den brittiska regeringen prenumerera på utskicken om ny EU-lagstiftning om den inre marknaden – och se till att införa dessa lagar i brittisk lagstiftning. Brittisk lag kommer alltså i hög grad att styras från Bryssel. Utanför EU kan brittiska ministrar och parlamentsledamöter skrika sig hesa av ilska över EU:slagar, men de får inte vara med och bestämma.

Storbritannien kan välja att inte vara med i den inre marknaden. Då blir det krångligare och dyrare för brittiska företag som vill sälja sina varor och tjänster i Europa. Och naturligtvis tvärt om: Det blir krångligare för företag i EU att sälja varor och tjänster till Storbritannien.

– Det ser ju dystert ut. Vi vill ju gärna att britterna stannar, säger Cecilia Malmström.

Processen inför folkomröstningen började med att premiärminister David Cameron höll ett tal. Han förklarade att britterna ska få ta ställning till EU-medlemskapet i en folkomröstning. Inför folkomröstningen skulle Storbritannien förhandla sig till ytterligare några undantag. Den förhandlingen avslutades i februari.

– Storbritannien har ju alltid haft ett kompliceratförhållande till EU, säger Cecilia Malmström.

– Exakt hur de interna diskussionerna gick vet inte jag. Men jag tror att Cameron kände att för att få ett slut på de ständiga diskussionerna framför allt inom Torypartiet en gång för alla, så var folkomröstning ett bra sätt att hantera det.

Alla artiklar i
Brexit
Annons