Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inlåsning ingen lösning

Annons
Onsdag 17 oktober



Inlåsning ingen lösning

Det gäller att välja rätt frågor att framhålla dessa oroliga dagar. Hårdare straff och fler poliser på gatorna har varit moderatmärkta frågor i många valrörelser och så även i den kommande efter vad vi kunde läsa på gårdagens liberala ledarsida.

Bertil Kjellberg, moderat riksdagskandidat från länet, framförde på debattplats samma haranger som generationer av moderater framfört tidigare.

Det är ett billigt och ofta använt knep - att skrämma folk att tro att landet befinner sig i händerna på brottslingar och inte kan känna sig säkra ens i sina hem. Alla vill vinna poäng på att vara partiet som vill ha fler poliser på gatorna. För vem kan, eller vill, säga emot dem? Alla vill förstås känna sig trygga och då spelar det uppenbarligen ingen roll att fler poliser faktiskt inte leder till färre brott.

Men de anmälda brotten blir fler, så mycket är sant i den moderata retoriken, men att det beror på för få poliser och fler frikännanden, som Carl Bildt tidigare hävdat, är inte alla överens om. Inte heller är det ökade antalet anmälda brott ökar nödvändigtvis ett tecken på att fler brott begås.

Många forskare förklarar exempelvis ökningen av anmälningar rörande våldtäkt och misshandel, två områden där man räknar med ett stort mörkertal, med att brotts-offerstödet lett till att fler vågar anmäla att de utsatts för brott.

Andra, som advokaten Per E Samuelson, menar att den ökade brottsligheten är en ofrånkomlig effekt av allt längre straff, färre permissioner och färre villkorliga frigivningar som gör fängelserna till egna små samhällen där gäng bildas och sammansvetsas.

Inte heller AnnBritt Gr¸newald, före detta fängelsechef vid Österåkeranstalten håller med om att poliserna är för få och straffen för milda.

Hon har vid upprepade tillfällen visat statistik på att Sverige inte på något sätt ligger på en jumboplats vad avser polistätheten, varken i Europa eller resten av världen. Enligt henne stöder inte heller någon forskning uppfattningen att fler poliser ger mindre brottslighet. "Varför har då till exempel Japan den lägsta ökningen av brottslighet i den så kallade i-världen när deras polistäthet är betydligt lägre än vår?" skrev hon i en debattartikel för ett par år sedan.

Men sånt går nog inte hem hos allmänheten, speciellt inte när moderata företrädare underblåser rädslan att utsättas för brott.

Bertil Kjellberg krävde exempelvis 20 000 fler poliser i sin debattartikel. Det skulle betyda att han vill mer än fördubbla antalet poliser över hela landet och sannolikt alltså även mer än fördubbla polisens budget.

Varifrån tas de pengarna? Och vad kostar det att sätta allt fler i fängelse?

Trots att det alltså inte leder till varken färre brott ute på gatorna eller till att de straffade bryter med sitt kriminella leverne, så är det fortfarande fler fängelsestraff moderaterna i landet kräver och delvis den mentalitet som präglat svensk politik inom området trots att moderaterna inte suttit vid makten på länge.

Att den moderata politiken helt är inriktad på att straffa brottslingar märks inte minst i Kjellbergs krav på drogfri fängelsevistelse. Där bland andra justitieminister Thomas Bodström verkat för drogfria avdelningar för att ge den fängslade missbrukaren förutsättningarna att bryta missbruket - som inte sällan lett fram till brottet den fängslade sitter inne för - så kräver Kjellberg en drogfri fängelsemiljö för att han uppenbarligen anser det för enkelt att sitta av fängelsetiden om den straffade är påverkad.

Hur annars kan man tolka hans uppfattning att : "En avtjänad dag under påverkan av narkotika inte [bör] räknas som avtjänad"?

Socialpolitik är uppenbart inte moderaternas starka sida trots att amerikanerna de så gärna härmar har börjat förstå vikten av att arbeta förebyggande bland främst ungdomar. I stället valde moderaterna vid sin partistämma i september att anamma en annan amerikansk idé, den om "tredje gången gillt" där återfallsförbrytare döms till strängare straff, något som rimligtvis borde uppfattas som ett regelvidrigt system där man frångår lagen som säger att straffet ska avspegla brottet.

Efter omfattande utvärderingar av lagens utfall i USA har flera delstater där valt att inskränka användningen av den. Den minskning i återfall de förväntat sig visade sig inte uppfyllas, lagen fick snarare motsatt verkan.

Att låsa in folk ofta och länge och för enorma summor har inte fungerat som taktik i USA - ändå vill moderaterna inte lära sig av deras misstag.

Fler fängelser och fler fångar är fortfarande det borgerliga receptet. Och eftersom pengarna tas från det generella välfärdssystemet så lägger den moderata kriminalpolitiken grunden för den sociala utslagning som ofta ligger bakom både missbruk och kriminalitet. I alla fall den sortens missbruk och kriminalitet som moderaterna gärna bestraffar.

Susanne Sjöstedt

Mer läsning

Annons