Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga tecken på att de kan regera Sverige tillsammans

/

På direkt fråga under presskonferensen om skugg-budgeten visste inte Socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson hur mycket statens utgifter ökar med S budget.

Annons

En medarbetare i hennes stab upplyste henne om att S spenderar 32 miljarder kronor mer än regeringen.

Hur kommer det sig att Andersson, en omvittnat skicklig och påläst nationalekonom, inte har bättre koll? Ja, hon vet förstås att S-budgeten mer än vanligt är en papperstiger.

Den läggs efter att S satt logiskt krokben för sig självt på inkomstsidan i sin skuggbudget. Utgifterna Andersson föreslår förutsätter att det femte jobbskatte-avdraget inte införs, trots att Andersson både vet att det kommer att bli så och att S inte kommer att riva upp reformen.

Och det är förstås lätt att torgföra utgifter hon inte kommer att ha pengar till, men Andersson har ingen större anledning att läsa in sig på dessa förslag.

På bolagsskatteområdet är utvecklingen likartad. S var förra året kraftigt emot att sänka skatten från 26 till 22 procent och utgick i sin skuggbudget från den högre skattenivån. Men nu räknar S med att fortsätta allians-ens skattepolitik för bolagen.

Skuggbudgeten är därför i år en skugga av en skugga. Varför S inte helt enkelt utgår från att det blir ett femte jobbskatteavdrag i sin skuggbudget är märkligt. I stället lägger S en budget med utgiftsposter som måste dras tillbaka i samma ögonblick som S gör vad S har sagt.

Så vad ska S ta bort för ut-lovad satsning? Höjningen av A-kassan? Mindre klasser i skolan?

S har endera byggt in en reträtt från sin egen skuggbudget i sina politiska utfästelser, eller, vilket inte kan uteslutas, bäddar för att tillsammans med MP lansera en rejäl inkomstförstärkning för staten, gissningsvis i form av höjda skatter på transporter (läs: Bensinskatt).

Men det är naturligtvis viktigt att lägga S, V och MP:s budgetar bredvid varandra och se vilka förutsättningar som finns för dessa partier att bilda regeringsunderlag i eller utanför en framtida regering.

Det ser mycket mörkt ut. Förutom att V vill förbjuda vinster för välfärdsföretag och har ställt upp det som villkor för att sitta i en regering så skiljer också finanspolitiken ut V ordentligt. Men redan de förslag som S lägger, där skattehöjningarna är ungefär hälften av V:s, kommer att slå direkt mot jobben.

Finansminister Anders Borg har mycket gott på fötterna (rapporter från Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, OECD och Inter-nationella valutafonden) när han påstår att för-ändringarna i trans-fereringssystemen, där-ibland A-kassan, direkt slår mot arbetlinjen.

Det finns ett samband mellan ersättningsnivåerna och hur många jobb, hur intensivt och i hur vid krets de arbetslösa söker jobb – så är det.

Av de cirka 80 000 jobb som Borg beräknar försvinner med S budget på två till fyra års sikt står den höjda A-kassan för cirka 50000.

Därutöver påverkar höjningen av tjänstemoms-en, den så kallade restaurangmomsen, jobben i en viktig sektor för många unga som i den får sin första kontakt med arbetslivet.

Det blir 3800 kronor dyrare i månaden med S politik att anställa någon under 23 år. Men det var ju tvärt om ytterligare 200 000 jobb som Sverige behövde för att nå S mål om lägst arbetslöshet i EU? Ja, och det är därför S skuggbudget är en tulipanaros.

Mer läsning

Annons