Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur skapar vi fler jobb inom tjänstesektorn?

/
  • Att göra det billigare att anställa skulle gynna personalintensiva branscher och kunna skapa fler arbetstillfällen.

Annons

Det finns massor med arbetsuppgifter inom främst den privata servicesektorn som skulle behöva utföras, men det lönar sig inte för företagen att ta in mer personal. Den högre servicenivån skulle helt enkelt inte betala sig. Särskilt illa är det på kvällar och helger då det är extra dyrt att ha många som arbetar. Ungefär så kan man sammanfatta den kolumn som Andreas Bergh, nationalekonom och återkommande krönikör på dessa sidor, skrev i Svenska Dagbladet den 13/10. Bergh skriver:

"Runt om i Sverige körs tåg utan att det säljs vare sig mackor, kaffe eller tidningar. I parker, på stränder och i städer råder en slående avsaknad av ambulerande försäljare. På många håll delas posten inte längre ut i lägenhetens brevlåda. Bilar tvättas av maskiner, inte av människor. Svenska snabbmatställen tycks konstant underbemannade."

Det är lätt att stämma in. Servicesektorn är till stor del underutvecklad i Sverige. Trots att det talas mycket om att Sverige har gått från att vara ett industrisamhälle till att vara ett tjänstesamhälle, så är det många tjänster som inte utförs på grund av ett för högt kostnadsläge. Att det har blivit så är begripligt. En sammanpressad lönestruktur där den ständigt allt produktivare exportindustrin har satt märket för löneökningar har dragit med lönerna upp för yrken som, av naturliga skäl, inte haft samma produktivitetsutveckling.

Samhället svar på detta har blivit diverse avdrag och riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften (för unga till exempel) med mera.

Med Rot- och Rut-avdrag har många tjänster som tidigare var förunnat de som tjänade allra mest nu kommit fler till del. En effekt av att tjänster ofta är dyra blir att det för många lönar sig bättre att ta ledigt en dag för att renovera hemma eller flyttstäda i stället för att leja bort det. Bättre då att sjuksköterskan, läraren eller svetsaren ägnar sig åt det som den kan bäst – att hjälpa sjuka människor, lära ut eller att svetsa samman saker – och låter någon annan sköta renoveringen eller flyttstädningen. Det är lätt att se samhällsvinsten i det.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att avdrag av typen Rot och Rut inte är mycket annat än förtäckta branschstöd. Det görs mer förmånligt att konsumera tjänster jämfört med att konsumera varor.

En tänkbar lösning skulle kunna vara att generellt sänka kostnaderna för att anställa, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter. Det skulle gynna personalintensiva branscher – ofta inom just service sektorn – mer än branscher där maskiner och robotar ersätter manuell arbetskraft, utan att staten för den skull riktar avdrag eller stöd till en särskild bransch.

I ett kort perspektiv kostar det mycket att sänka arbetsgivaravgifterna, men om det på sikt leder till att fler anställs så är det inte säkert att det för samhället i slutändan blir en förlustaffär.

Mer läsning

Annons