Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge sjutton i att tala om för anställda hur de bör rösta!

/

Vill du ha jobbet kvar efter höstens val bör du rösta på ett alliansparti, är budskapet från hamburgerkedjan Max vd Richard Bergfors och vice vd Christian Bergfors i ett månadsbrev till de anställda nu i januari.

Annons

"… om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore fullständig katastrof för oss och branschen och det kommer få stora konsekvenser för vår tillväxt", står det i brevet – och till olika medier förklarar Richard Bergfors att "förslagen hotar att slå ut hela restaurangbranschen".

Visst kan man lätt få för sig att det inte fanns restauranger alls före 2007 när momssänkningen och halveringen av arbetsgivaravgifterna för unga anställda?

Läs mer: Max varnar för oppositionsseger

Ungefär på samma sätt som företrädare för de nya apotek som dök upp efter avregleringen – och de politiker som genomdrev avregleringen – argumenterar på ett sätt som får det att låta som att det inte gick att köpa nässprej tidigare.

Men visst är det nog så att de jobb som eventuellt tillkommit som en följd av den halverade restaurangmomsen och halverade arbetsgivaravgifterna också eventuellt skulle riskera att försvinna om skatterabatten försvinner. En del av dem i alla fall. Konstigt vore det väl annars.

Men står skatterabatten i proportion till antalet skapade arbetstillfällen? Skulle staten kunna rikta om skattesubventionen till en annan bransch och få ett bättre jobbutfall? Skapa förutsättningar för att ge de hamburgerflippande ungdomar som möjligen tappar jobbet och ytterligare några tusen unga arbetslösa ett annat arbetserbjudande?

5,4 miljarder per år kostar sänkningen av restaurangmomsen. 15 miljarder kostar halveringen av arbetsgivaravgifter för unga per år. 20,4 miljarder kronor.

Samtidigt konstaterade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ifjol att ungefär lika många ungdomar jobbar före och efter reformen med halverad arbetsgivaravgift.

SCB meddelade i sin tur att förändringen i sysselsättningen inom företag som gynnas av den halverade restaurangmomsen – då 1,5 år efter reformens genomförande – "ligger inom felmarginalen".

Från andra håll, högerpartier och branscher som gynnats av reformerna, har det presenterats långt mer positiva siffror.

Men även om vi för diskussionens skull plussar ihop de mest positiva partsinlagorna om skapade arbetstillfällen kommer vi ändå inte upp i fler än 14 000 totalt. Styckepriset för blir då nästan 1,5 miljoner kronor. Per år.

Det är, oavsett vad hamburgerkedjors vd:ar vill mena, inte det mest effektiva sättet att använda skattepengar. Men det står så klart vd:arna helt fritt att ändå protestera, mindre pengar till dem innebär sämre förutsättningar att driva restaurangerna med vinst.

Frågan är bara om klagosången borde ta plats i ett brev till de anställda, personer som står i beroendeställning till sagde vd. "Rösta som jag vill – eller räkna med att tappa jobbet" låter helt enkelt väldig ofräscht när det kommer från chefen.

Mer läsning

Annons