Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fem år sedan Utøya: Breivik inlåst – men hans idéer och hatet frodas

/
  • Fem år har gått sedan terrordåden i Norge. På Utøya finns namnen på de 77 dödsoffren på ett vackert minnesmärke.

Annons

Fem år har gått sedan den fasansfulla fredagen i Oslo och på Utøya. Fem år sedan bomben i regeringskvarteret och det systematiska massmördandet av värnlösa unga socialdemokrater på sin egen, tidigare så trygga ö.

Terroristen Anders Behring Breivik sitter inlåst på anstalt, troligen på livstid, efter att ha mördat 77 människor den där grå julidagen. Norska myndigheter har gjort upp med hans handlingar, men inte med hans åsikter.

22 juli-kommissionen riktade skarp kritik mot staten för underlåtenhet att säkra regeringskvarteret. Polisen kritiserades för stora kommunikations- och samordningsproblem som försenade insatsen på Utøya. Förhoppningen är att de grova misstag som gjordes inte ska upprepas igen.

Såren hos de norska myndigheterna har läkt, men för alla som miste en son, en dotter eller ett syskon är smärtan och sorgen fortfarande stor. Den kommer aldrig att gå över, ärren finns kvar för evigt.

Breiviks galna korstågsteorier och manifest lever också fortfarande. Även om få öppet uttalar sitt stöd för honom så frodas hans och andras hat mot mångkulturen, massmedierna och de etablerade politikerna ännu mer nu än för fem år sedan.

Klyftorna har växt och polariseringen har ökat. Konspirationsteorier gror och faktaresistensen breder ut sig. Demokratin och de mänskliga rättigheterna ifrågasätts allt oftare. Till glädje för extremisterna på varsin kant, som inget hellre vill se än en upptrappning av våldet och i slutändan kaos.

Medan Breivik av de främlingsfientliga krafterna betraktas som en ensam galning och dådet som en engångsföreteelse kopplas snart sagt alla illdåd med utländska gärningsmän snabbt till jihadism. Terrorism har blivit liktydigt med islam.

Det är en farlig inställning. Det leder ibland till alltför snabba och felaktiga slutsatser, som riskerar att späda på hatet och främlingsfientligheten. Militant islamism är förvisso ett reellt och allvarligt hot, men det är även högerextrema våldsmän.

Vi får aldrig glömma att Behring Breiviks massmord var ett politiskt terrordåd riktat mot den norska socialdemokratin. Offren var noggrant utvalda för att skada Arbeiderpartiet och AUF så mycket som möjligt.

Men bland norska skolelever handlar 22 juli mest om Jens Stoltenbergs tal om sammanhållning, alla rosorna och minnesstunderna. Det visar studien När terror tigs ihjäl av forskarna Marie Von de Lippe och Trine Ankers.

Till samma slutsats kommer forskaren Kerstin von Brömssen vid Högskolan Väst som intervjuat både norska och svenska studenter. De upplever händelsen som en kris med mycket sorg men inte som en politisk fråga.

Att avpolitisera dådet är farligt. Breiviks motiv och gärning behöver sättas in i både ett aktuellt och ett historiskt sammanhang. Annars ökar risken för att det dyker upp fler blonda högerextrema terrorister.

Mer läsning

Annons