Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Färre sjuka? Verkligen?

/

Mindre än hälften så många fick ersättning för sjukfrånvaro 2010 än 2002. Men beror det på att färre var sjuka?

Annons

Den ersatta sjukfrånvaron på mer än 14 dagar har mer än halverats mellan 2002 och 2010 inom nästan alla yrkesgrupper som ingått i Försäkringskassans nya studie.

"Det är första gången en totalundersökning publiceras som visar hur sjukskrivningarna i olika yrken har förändrats under 2000-talet", skriver kassan i ett pressmeddelande.

Det är också första gång det där ordet "ersatt" får en framträdande plats i en rapport från Försäkringskassan. Det är ett tecken på att Försäkringskassan själva ser att det finns ett behov att inte tala om minskad "sjukfrånvaro" i största allmänhet eftersom det i dag skulle vara missvisande.

Statistiken gäller nämligen bara den sjukfrånvaro på mer än 14 dagar som den sjuka fått ersättning för från Försäkringskassan.

Bara orden "ersatt sjukfrånvaro" förklarar också en stor del av minskningen som skett de senaste åren; att folk inte nödvändigtvis blivit friskare men att de inte längre kvalificerar sig till ersättning från sjukförsäkringen.

Och, förstås, att det för vissa sjuka utan ersättning gått så långt att de inte längre har sin anställning kvar – och att arbetsgivaren sedan har ersatt dem med yngre och friskare personal.

Det är för många just så den borgerliga rehabiliteringskedjan har fungerat.

Sedan finns det flera andra, inte heller de jättetrevliga, anledningar till att den ersatta sjukfrånvaron sjunker: som att sjuknärvaron alltid tenderar att öka under ekonomiska kriser.

Speciellt kvinnor på lågbetalda jobb och andra med osäkra anställningar som går till jobbet fast de borde vara sjukskrivna. De lågbetalda för att de inte har råd – de med tillfälliga anställningar för att de är rädda för att anställningen inte ska förlängas om de krånglar.

Så att de fysiskt ansträngande yrken som redan uppvisar högst ersatt sjukfrånvaro kanske "borde" ha ännu högre frånvaro.

Många tjänstemän jobbar i och för sig också när de är sjuka, men har möjlighet att anpassa sitt arbete som att välja mindre krävande arbetsuppgifter någon dag och jobba hemifrån.

Det är ju därför undersökningen bland annat visar att anställa i ledningspositioner och i yrken som generellt kräver en högskoleutbildning har en betydligt lägre ersatt sjukfrånvaro, ofta färre än hälften av sjukdagarna, än yrken med låga eller inga krav på akademisk utbildning.

Betyder det att en halvering av den ersatta sjukfrånvaron är en ihålig seger? Delvis. Men helsvart är det ändå inte. Det finns goda exempel på arbetsplatser där man det senaste decenniet jobbat förebyggande och ambitiöst med arbetsmiljöfrågor och faktiskt lyckats.

Men vi är långt ifrån ett arbetsliv där vi orkar jobba till 75. Eller ens där de flesta orkar jobba till 65.

Mer läsning

Annons