Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Entreprenören är inte en övermänniska

/

Annons

Norrland har länge haft sina förkämpar som har sett som sin uppgift att återupprätta något förlorat, att vända kurvor eller att upplysa om orättvisor.

I idétidskriften Liberal Debatts senaste nummer (2016/2) ges flera tankeväckande bidrag till debatten om Norrland. Artiklarna ger också en fördjupad bild av vad det kan innebära att vara frihetsvän i ett norrländskt sammanhang.

Tidskriftens redaktör, den för läsekretsen välbekante Gabriel Ehrling, konstaterar att debatten har präglats av förenklade bilder av statens "'koloniala skuld'".

Fredrik Westerlund, som regelbundet skriver krönikor på denna ledarsida, går steget längre. Han problematiserar själva föreställningen att norrlänningen har "rätt" till saker bara för att han eller hon bor i Norrland: "Man kan verkligen undra vilken rätt jag har till vattenkraftens avkastning bara för att jag bor i närheten av Skellefteåälven, när jag inte hade någon dragningsrätt på TV4:s inkomster bara för att jag förut bodde nära tv-huset på Gärdet i Stockholm."

Tilltron till den fria individens kapacitet att påverka sin livssituation och sin bygd löper som en röd tråd genom texterna. Naturligt nog berörs även skogen och företagandet. Entreprenören Leif Öster efterlyser mindre kontroll, misstro och styrning från statligt håll och Ida Lindh, som är doktorand i entreprenörskap och innovation, konstaterar att det inte räcker att vurma för entreprenörskap och att det finns fallgropar.

När en ny generation entreprenörer ska fostras tenderar gårdagens näringsstruktur inte sällan att få ett osunt genomslag. Ungdomarna styrs mot de befintliga industrierna. "Det handlar mer om att ta vid, och förnya och digitalisera det som finns, i stället för att ha tilltro till att en ny era av entreprenörskap kan växa fram", konstaterar Lindh.

Att lägga grunden för en "ny era" är så klart lättare sagt än gjort, men kanske vore mycket vunnet om inställningen till att start företag kunde avdramatiseras. Det är nämligen inte säkert att den starka politiska laddning som småföretagandet gärna ges får människor att tänka "det där är jag, det där vill jag ge mig in på".

Både bilden av småföretagaren som den kollektivavtalsvägrande högervridna kravmaskinen, och motbilden av entreprenören som den sprudlande övermänniskan som ensam reser sig över alla hinder mitt i en fientlig omgivning, behöver nyanseras.

Att driva företag kan vara tufft, men det är inte märkvärdigare än många andra sysslor. Många småföretagare vill bara utföra sitt värv och få vara i fred. Kanske skulle fler kasta sig ut i det nya och fria om de slapp känna pressen att fungera som projektionsyta för andras föreställningar om vad entreprenören bör symbolisera.

Tanken är värd att tänka.

Mer läsning

Annons