Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elever ska välja skolor, skolor ska inte välja elever

/
  • Onsdagens Uppdrag granskning visade att ett flertal friskolor bryter mot lagen och nekar

Ingen som såg Uppdrag granskning (UG) i onsdagskväll kan ha undgått att uppröras.

Annons

Problemen som uppdagades är två: Dels att en del friskolor väljer bort elever med sämre betyg och en problematisk bakgrund, trots att detta strider mot lagen. Dels de hårresande värderingar som vissa skolledare visade upp när de trodde att de pratade mellan fyra ögon (men som fångades med dold kamera och mikrofon). En rektor jämförde i programmet elever med ADHD med "ruttna äpplen" som fördärvade för de "fina eleverna". Hur påverkar en sådan inställning hos skolans ledare verksamheten i stort?

Grunden för det fria skolvalet är att det är elever (och föräldrar) som väljer skolor, inte skolor som väljer elever. Så är lagen skriven och det finns inga som helst tveksamheter om vad som gäller. I praktiken så förhåller det sig emellanåt på ett annat sätt, visade UG.

Programmet visade hur en rad friskolor erbjöd en tolvårig ambitiös tjej med bra betyg plats direkt, medan en jämnårig kille med dåliga betyg och problembakgrund fick nobben av samma skolor; stick i stäv med lagen.

Av de femtiotalet skolor som UG granskade skötte sig en klar majoritet, men i ett drygt dussintal fall så agerade skolorna på ett oacceptabelt sätt. Lika lite som man ska dra alla friskolor över en kam, de flesta följde som sagt lagen, så ska problemen inte förringas. Det är fullständigt oacceptabelt att skolor sorterar, väljer och vrakar bland elever.

Det är ingen hemlighet att friskolereformen har haft en segregerande effekt. Många duktiga elever har valt bort sämre skolor till förmån för bättre. Att vissa friskolor i sin tur uppenbarligen har valt bort mindre duktiga elever har naturligtvis ytterligare bidragit till segregeringen.

Viktigt att komma ihåg är emellertid att också ett system där bostadsorten är avgörande för vilken skola en elev placeras i är segregerande. Det är en logisk följd av att bostadsorter ofta är segregerade. Skolor i områden där det till en övervägande del bor välbärgade och högutbildade personer kommer i ett sådant system att få en annan sammansättning än en skola i ett mer problemfyllt område. Och den stora skillnaden är att elever i en problemskola skulle i ett sådant system bara kunna drömma om att få gå i den välordnade skolan.

Grundproblemet är inte att elever har rätten att välja, utan att de förhindras att fritt utöva denna rätt.

Det är värt att överväga om inte antagningen till grundskolan borde ske på samma sätt som vid ansökningarna till gymnasiet. I det senare fallet är det kommunen som sköter urvalet, medan det på grundskolenivå är de enskilda skolorna. Om kommunen behandlar ansökningarna så kan inte enskilda skolor – eller skolledare – se till att sortera bort elever som de inte vill ha.

Mer läsning

Annons