Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Mest
läst

Det är betongklossarna som tänker nytt

Annons
Fredag 14 juni



Det är betongklossarna som tänker nytt

Noggrant påpassat från både vänster och höger har fackförbundet Kommunal till sist enats om ett välfärdsprogram.

Processen startade redan förra året då ett program lades fram till kongressen. Men där blev det stor debatt om den i många talares tycke alltför positiva hållningen till privat verksamhet och dokumentet återförpassade till förbundsstyrelsen.

Efter ett rådslag där 27 0000 medlemmar deltagit och efter ett förbundsmöte i maj är man nu överens.



Programmet slår fast att Kommunal står bakom den generella välfärdspolitiken och vill utveckla den. Men förbundet säger inte nej till privata alternativ eller vinstdriven verksamhet.

Välfärdstjänsterna ska finansieras med skatter och fördelas efter behov. Demokratiskt valda organ, inte marknaden, ska bestämma i övergripande frågor.

I den inflammerade frågan om privat kontra offentligt säger programmet att den helt dominerande delen av välfärdstjänsterna ska utföras i offentlig regi. Men Kommunal är också öppet för att en mindre del kan produceras i alternativa driftsformer.

Vissa naturliga monopol - högspecialiserade sjukhus, vatten och avloppsverksamhet till exempel - ska dock inte drivas av privata företag.



Medan en del socialdemokratiska debattörer säger nej till all vinstdriven verksamhet i välfärden intar Kommunal en öppen attityd. Vinst är inte fult, tvärtom talas om att alla verksamheter, såväl privata som offentliga, bör generera någon form av överskott.

Däremot får inte vinsten skapas genom dålig servicekvalitet, utarmning av verksamheten eller genom försämrade anställningsvillkor för personalen. Alltså: Vinst är OK så länge den inte går ut över de anställda och brukarna.

I ett särskilt uttalande understryker Kommunal att förbundets syn på välfärden står i skarp kontrast till moderaternas.

"Deras politik syftar inte till att förstärka och utveckla den generella välfärden...Moderaterna vill istället sänka skatterna. Ytterst vill man minska det demokratiska inflytandet över välfärdspolitiken. Detta ställer vi aldrig upp på."



Men dokumentet andas också besvikelse över att det socialdemokratiska partiet inte gjort mer:

"Arbetarrörelsen måste utveckla egna modeller för upphandling som förenar effektivitet med valfrihet och som garanterar att ansvaret för utbud, kvalitet och likabehandling ligger hos politiskt förtroendevalda."

Sammantaget är Kommunals program ett balanserat och pragmatiskt inlägg i välfärdsdebatten, befriande fritt från den sorts ideologiska övertoner som präglat det socialdemokratiska agerandet i dessa frågor.

Under maj månad presenterade också Metall " Framtid för svensk industri", en rapport utarbetad av en grupp från både fack och företag.



Kanske är det ett tidens tecken att dessa två dokument i centrala samhällsfrågor, som arbetarrörelsen varit med om att arbeta fram, båda har sitt ursprung i den fackliga sidan och inte den politiska.

Det verkar faktiskt som "betongklossarna" i facket tagit täten i arbetarrörelsen när det gäller att tänka nytt.



Peeter- Jaan Kask



Krönika:

Språklig segregation

För inte så länge sedan visade Sveriges Television en dokumentär om en gymnasieklass inför studenten samt vad som hänt ungdomarna fem och tio år efter den.

Mycket händer förstås och drömmarna som tonåringarna framförde uppfylldes aldrig utan byttes ut mot verklighet - på samma sätt som småskoleklasserna är fyllda av poliser och fotbollsproffs som någonstans på vägen till vuxenliv inser att det nog bara var en övergående ambition.

Barnafödslar så klart, ett sorgligt dödsfall, striptease-jobb i Las Vegas och studier utomlands är bara en del av vad som upplevts. Men en av studenternas liv efter studenten kanske mer än något annat visar på ett Sverige som allt mer segregeras.

Det har många gånger framhållits att invandrade svenskar har svårt att integreras in i det svenska samhället, dels för att de har svårare att få jobb och på grund av språksvårigheter, och delvis på grund av stora kulturskillnader som bland annat omfattar skillnaden i hur olika utbildning värdesätts i olika delar av världen.

Många medelålders invandrare - speciellt kvinnor - har inte samma utbildningsbakgrund som infödda svenskar, eller ens jämförbara kunskaper som sina egna barn uppväxta i samma land, även om det förstås inte går att göra grova generaliseringar.

Något gemensamt har i alla fall gruppen inflyttade svenskar, och infödda med för den delen: en önskan om ett bättre liv för sina barn än de själva haft. En viktig del i den önskan är utbildning. Med en examen i portföljen öppnas fler dörrar även för diskriminerade invandrare.

Det segregerade Sverige i tv-dokumentären symboliserades av en av studenternas allt mer förlorade språk. För tio år sedan tog denna tjej med invandrarbakgrund studenten från ett treårigt teoretiskt gymnasieprogram, men när dokumentärfilmaren möter henne idag har hennes svenska sjangserat. Svensk meningsuppbyggnad har fått ge vika för något helt annat och förklaringen till det måste ligga någonstans.

Naturligtvis skulle man här kunna påpeka att den svenska drottningen fortfarande talar halvtaskig svenska efter mer än 25 år i landet, för att inte tala om alla finnar som arbetskraftsinvandrade under 70-talet och aldrig brydde sig om att lära sig svenska eftersom de inte trodde de skulle bli kvar.

Men tjejen i dokumentären kom inte som vuxen till Sverige, hon har inte heller levt utomlands sedan studenten. Hon har i ett mångkulturellt Sverige helt enkelt bara "sluppit" tala svenska tillräckligt mycket och ofta för att språket ska flyta naturligt längre.

I går tillsattes en utredning för att pröva hur svenskundervisningen för invandrare kan förnyas och organiseras. Det är en oerhört viktig integrationsförutsättning, men det räcker uppenbarligen inte.

Vi har misslyckats med integrationsarbetet och har skapat en andra klassens medborgare som inte förstår att följa med i nyhetssändningar eller kan läsa svenska lokaltidningar. Hur många av dem kommer att jobba fackligt? Politiskt? Ställa krav på samhällsförändring eller ens rösta i valen?

Den som inte behärskar språket i det land de lever blir osynlig. Hur löser vi det?

Susanne Sjöstedt



Det mesta går att bota med förbön...

Jönköping har i en enkätundersökning bland 4 500 homosexuella på internetportalen Spray om vilka kommuner som har ett gott klimat för homosexuella, är utnämnts till årets Garderobstad för att färre kommit ut med sin homosexualitet där.

Men det förstår väl varenda en att det beror på all förbön...

S.S

Mer läsning

Annons