Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Där politikerföraktet gödslas och spirar

/

Annons

Åsa Romson är inte längre språkrör för Miljöpartiet. Snart är hon inte heller minister utan bara en vanlig riksdagsledamot.

Men trots att Åsa Romson nu vänder blad upphör inte de angrepp som har varit hennes ständiga följeslagare under tiden som minister. Under fredagen fann sig Romson tvungen att markera mot den ryktesspridning som gör gällande att hon bara försöker sko sig ekonomiskt.

I en Facebookpost påpekade Romson att det inte alls innebär någon ekonomisk fördel för henne att gå tillbaka till riksdagen. När hon börjar få ersättning från riksdagen dras motsvarande summa nämligen av från avgångsersättningen.

Klargörandet från Romson, som även har meddelat att hon kommer att söka jobb, var välkommet. Osaklig ryktesspridning spär bara på politikerföraktet och den bägaren behöver sannerligen ingen extra påfyllning i en tid när alltför få kan tänka sig att ta politiska uppdrag.

Det är fullt rimligt, ja helt självklart, att den politiska makten ska granskas. Hårt, sakligt och ingående. Men det ständiga hackandet, kampanjerna som aldrig mojnade, har inte stått i proportion till storleken på de fel som Åsa Romson begick.

När Romson väl offrades av de egna var det i någon mening en seger för de belackare som systematiskt hade förstorat upp minsta tabbe till enorma proportioner. Trägen vann. Det gick att karaktärsmörda Åsa Romson.

Delar av den "drevhöger" som bedrev denna bitvis ganska smutsiga kampanj firade förmodligen avgången som en seger. Men vad fanns det egentligen att fira?

Tidigare var det Mona Sahlin som fyllde en motsvarande funktion. När både Sahlin och Romson nu är ute ur bilden kommer någon annan troligtvis att tvingas överta rollen som hackkyckling nummer ett.

En rimlig om än nedslående gissning är att det kommer att bli en kvinnlig politiker och inte en manlig.

Mer läsning

Annons