Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Byggherrarna löser bostadskrisen – om de tjänar på det

Annons

Bostadsbristen är enorm, trots detta väljer många byggherrar att inte färdigställa hus. Allt för att kunna öka sina vinster vid försäljning.

Bostadsbristenär enorm. Det behöver byggas 88 000 bostäder per år fram till 2020, enligt Boverket. Men i själva verket färdigställdes endast 34 600 bostäder förra året.

Varför byggs det då så lite? Enligt byggbranschen, den förra och den nuvarande regeringen är en viktig anledning att många byggprojekt fastnar i långa överklagandeprocesser.

Men en ny granskning som DN gjort (1/8) visar att det inte stämmer med verkligheten.

DN har gått igenom samtliga 24 836 flerbostadshus som byggdes år 2015. Hela 73 procent av detaljplanerna och 96 procent av bygglovsbesluten överklagades inte alls. I snitt är överklagandetiden bara två månader.

Det går alltså inte att skylla bostadsbristen på gnällande grannar som överklagar. DN:s granskning visar i stället något annat. Nämligen att byggherrarna själva medvetet drar ut på processerna.

Byggföretag har satt i system att bygga i etapper. De har möjlighet att bli klara tidigare men väljer att dra ut på tiden. För om många bostäder blir klara samtidigt ökarutbudet och då sjunker priserna. Detta gäller i större utsträckning förbostadsrätter än hyresrätter.

Detta ärinte särskilt svårt att förstå. Det handlar inte om att byggherrarna är några onda typer som önskar att ungdomar ska bo kvar hemma.

Nej, de har helt enkelt ett intresse av att hålla upp priserna. Utifrån deras företagsekonomiska kalkyler är detta agerande fullt rimligt. Men samhällsekonomiskt är det katastrof.

Vi haren enorm bostadsbrist, då har vi inte råd att låta massa byggprojekt stå halvfärdiga.

Det är dags att inse att byggherrarna bara kommer bygga bort bostadsbristen om de själva tjänar på det.

Lösningen på bostadsbristen är inte avreglerade bostadsmarknader eller politiker som sätter sig i baksätet. Tvärtom.

Lärdomen från Tyskland, och framför allt Berlin och Hamburg där de i högre grad lyckas,är att det behövs en mer aktiv bostadspolitik (läs licentiatavhandling av Anna Granath Hansson, KTH).

I Berlin och Hamburg har politikerna satt ambitiösa men rimliga mål. Medborgarnas behov har satts i första rummet, inte eventuella EU-regler. Politiken har skapat de verktyg som behövs för att bygga mer.

Ett sådant verktyg är kommunala bostadsbolag. Det löser inte ensamt alla problem, men det gör det möjligt att bygga utifrån behov.

För inte ens i dag, när ekonomin kokar, är vi i närheten av att bygga så mycket som behövs. Tänk då vad som händer med byggandet när vi går i en lågkonjunktur och priserna faller?

Människor kommer behöva någonstans att bo också då. Flera kommuner är intresserande av att bilda byggbolag men försiktiga och osäkra på vad som gäller juridiskt. Om dessa bolag ges rätt ekonomiska muskler kan de vara en viktig pusselbit i att öka konkurrensen och bygga bort bostadsbristen.

Det är dagsför att Regeringen och bostadsminister Peter Eriksson (MP) att skapa de verktyg som kommunpolitikerna behöver.

Mer läsning

Annons