Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Borde homofober få adoptera barn?

Borde barn till fattiga föräldrar omhändertas av staten? Borde muslimer få använda offentliga toaletter? Borde judar få adoptera barn? Nej, det känns väl inte som att någon lärare skulle ha det dåliga omdömet att bygga en argumentationsövning i en skolklass med dessa frågor.

Annons

Men när det gäller homosexuella är utgångsläget uppenbarligen alltid ett helt annat. De får, likt invandrare, räkna med att bli öppet bedömda och deras rättigheter ifrågasatta.

I höstas uppmärksammades att högstadieelever från två skolor i Stockholm under en debattävling på engelska bland annat fått argumentera inför publik emot att homosexuella får adoptera barn, och de bedömdes av en domarpanel utifrån argumentens logik, fakta och relevans.

Logik, fakta och relevans på om två människor är lämpliga föräldrar enbart utifrån deras sexuella läggning?

Om en sån debatt känns relevant bara för att, som rektorerna motiverade det, skolan måste ha ”högt i tak” och ”våga prata om känsliga saker”, varför inte samma upplägg utifrån de två människornas hudfärg eller inkomst? Varför inte debattämnet ”Vilka är bättre föräldrar – muslimer eller kristna?

Ja, en rätt primär anledning är att det är synnerligen ofräscht att använda skolans auktoritet att sparka nedåt, på redan utsatta och ifrågasatta grupper. Och det går förstås helt stick i stäv med likabehandlings- och antidiskrimineringsskrivelser som reglerar skolans verksamhet.

– Visst skulle vi kunna undvika att debattera kontroversiella ämnen men jag vet inte hur konstruktivt det vore för skolans uppdrag, säger Mats Strandler, rektor på Eklidens skola till DN (1/11-13)

Och vad, menar rektor Strandler, är skolans uppdrag? Vara en kunskapsförmedlare? Absolut. Men allra mest primärt att utgöra en trygg plats för eleverna, en plats där andra inte uppmanas ifrågasätta deras värde.

Att säga till en utsatt grupp som i flera delar av världen förföljs, slängs i fängelse och mördas att deras lika värde i samhället måste få ifrågasättas för att skolan måste ha ”högt i tak” i debattövningar är inte okej.

Att välja att ifrågasätta en rättighet som homosexuella par haft i över ett decennium i Sverige känns dessutom hopplöst inaktuellt.

Men att det är ett återkommande ämne bekräftas av ett nytt exempel i Sollefteå där gymnasieeleven Mina Levin Swanepoel reagerade på att hon i en uppsats i engelska förväntades argumentera emot just homoadoptioner.

– Varför ska vi behöva argumentera om huruvida människor med en viss sexualitet lämpar sig som föräldrar, när vi aldrig skulle diskutera om exempelvis nazister eller homofober gör det?, skriver Mina Levin Swanepoel i ett debattinlägg på allehanda.se.

– Låter man elever, som varken är ordentligt insatta i ämnet i fråga eller någonsin kommer påverkas av konsekvenserna av de åsikter de uttrycker, diskutera frågan om homosexuella ska ha samma rättigheter som övriga leder det bara till att man genast skapar en hierarki där heterosexuella ges ett övertag, fortsätter den kloka gymnasieeleven.

Rektorn på Hågestagymnasiet, Cecilia Borgh, har i alla fall det goda omdömet att förstå kritiken och agera.

Men det är inte ett gott omdöme för en skola när tonåriga elever tvingas representera det sunda förnuftet mot en vuxenvärld som verkar stå utan?

Mer läsning

Annons