Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Även byggjättarna bär sin del av ansvaret för bostadskrisen

/

Annons

Alla inser nog att takten i bostadsbyggandet måste öka. Men medan alla kan inse att en bostadskris bara kan lösas om det byggs fler bostäder, är det inte alla som vill att det ska byggas när det väl kommer till kritan. Åtminstone inte där de själva bor, åtminstone inte för högt och åtminstone inte för snabbt.

Det är lätt att peka finger åt överklaganden och NIMBY-mentalitet, även om detta sällan är hela förklaringen till att byggprojekt tar för lång tid att slutföra.

Det är också lätt att stirra sig blind på storskaliga lösningar, som beroende på ideologisk utgångspunkt kan se olika ut men som samtliga har det gemensamt att de kanske aldrig kommer att bli av. Visst kan man (om man är vänstersinnad) hoppas på ett nytt miljonprogram (som helt säkert aldrig kommer att bli av), och visst kan man hoppas på den stora avregleringen av hyresmarknaden (som mycket väl kan sitta lika långt inne), men förändrar detta verkligen läget här och nu?

I tomrummet mellan de låsta positionerna finns det ett utan tvekan utrymme för politisk handling av det mer pragmatiska slaget. Det är i detta utrymme som landets bostadsminister, och de kommunpolitiker som har byggfrågor på sitt bord, nu måste verka och ta ansvar.

Dagens Nyheter har i en viktig granskning (31/7 och 1/8) studerat de nära 25 000 bostäder i lägenhetshus som byggdes klart under år 2015. DN:s undersökning vittnar tydligt om att även byggbolagen i högsta grad bär skuld till den seghet som i dag präglar byggprocesserna.

"I snitt tar det nästan 5,5 år – mer än hälften av byggkedjan – från att detaljplanen vinner laga kraft tills dess att bygglovsansökan skickas in", konstaterar DN. Den troligaste förklaringen till detta stavas vinstmaximering. Byggbolagen föredrar nämligen att bygga klart i etapper. Därmed kan priserna hållas uppe.

Smart agerat, men de följder som förhalandet får är knappast önskvärda ur ett samhällsperspektiv.

Delar av den problematik som omgärdar byggandet skulle förmodligen avhjälpas av bättre konkurrens på marknaden. Med en bättre fungerade marknad skulle bolag som förhalar, konstrar och driver upp byggkostnaderna till orimliga nivåer, kunna pressas till bättring av nya hungrig konkurrenter. Men i Sverige dominerar alltjämt de stora byggjättarna, vars intressen tillvaratas av Sveriges Byggindustrier.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) menar att kommunerna borde sätta press på bolagen (DN 1/8), och det kan de gott göra. Regeringen Löfven borde dock också ta sin egen del av ansvaret, och se till att vidta åtgärder för att underlätta konkurrensen inom byggsektorn. Delar av regeringens åtgärdsprogram är på rätt spår, men av allt att döma krävs det fler åtgärder för en bättre konkurrens.

Nationalekonomiprofessorn Sten Nybergs offentliga utredning i ämnet finns redan att tillgå, och nu i augusti går remisstiden ut. Sedan är det bara att skrida till verket.

Mer läsning

Annons