Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är det verkligen så illa?

/
  • Jimmie Åkesson tar sin hand från Lars Isovaara, som får lämna riksdagen. Isovaaras agerande avslöjar SD:s rätta ansikte. Att införa nolltolerans mot rasism är en hopplös uppgift.

Är det verkligen så illa att nästan var tionde väljare ser SD som det bästa alternativet och att de inte avskräcks av lögner, järnrör, sexism och rasism?
Det verkar inte bättre.

Annons

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Lars Isovaara lämnar riksdagen efter samråd med partiledningen. Jimmie Åkesson hävdar att det beror på att förtroendet är minimalt efter fyllebråket utanför riksdagen natten till onsdag.

Avhoppet var väntat. Inte ens Jimmie Åkesson kan försvara en partikamrat som ljuger, uppträder berusad och slänger rasistiska förolämpningar mot en vakt i riksdagen.

Att införa nolltolerans mot rasism är en hopplös uppgift för Jimmie Åkesson. Partiet är sprunget ur hat mot och skräck för invandrare. De grundläggande värderingarna och attityderna går inte att tvätta bort, hur mycket Åkesson än försöker.

Lars Isovaaras agerande på natten är därför inte överraskande, utan mer en spegelbild av hur han och partiet ser på invandrare. När han i berusat tillstånd välte med sin rullstol tog han för givet att de två männen med invandrarbakgrund skulle råna och inte hjälpa honom.

I hans och partiets världsbild finns inte hjälpsamma och empatiska invandrare. Det trodde inte heller Jimmie Åkesson, som först litade mer på Isovaara än på poliserna som anmälde honom.

När SD-politikerna blir fulla hjälper inte "pappa" Jimmies tal om nolltolerans mot rasism. Då avslöjar de sitt rätta ansikte, oavsett om de är partiets ledande företrädare eller inte. Nolltolerans mot alkoholförtäring verkar vara nödvändig om inte SD ska visa vilka de verkligen är.

Åkesson trodde i sin naivitet att problemet bara fanns bland de obildade medlemmarna på lokal nivå. Men Almqvist, Ekeroth och Isovaara var alla partiets talesmän i tunga och viktiga frågor.

Deras fall är tungt att bära för partiledningen. Hanteringen inger inte heller förtroende. In efter Isovaara kommer Markus Wiechel, två gånger dömd för förtal.

Att Sverigedemokraternas innersta krets har oerhört dåligt omdöme bekräftas än en gång av Lars Isovaaras uppträdande. Ingen kan längre vara okunnig om deras språkbruk och inställning till invandrare.

Mer oroväckande är att allt fler väljare också verkar sakna omdöme. I TV4:s och Novus nya mätning får SD högsta siffran någonsin, och sympatierna ökade efter Expressens avslöjanden.

Är det verkligen så illa att nästan var tionde väljare ser SD som det bästa alternativet och att de inte avskräcks av lögner, järnrör, sexism och rasism?

Martyren Åkesson försöker tjäna på att bunta ihop alla andra partier som "sjuklövern" och framstå som outsidern och det enda alternativet. Det är visserligen ett problem att de andra sju partierna försöker likna varandra så mycket som möjligt.

Men SD är och förblir ett extremt enfrågeparti, som gör det enkelt för sig genom att skylla alla landets problem på invandrarna.

Mer läsning

Annons