Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är det inte dags att starta en friskola i byn?

Annons

Den som har tagit del av siffrorna som redovisas i bildningsnämndens reviderade konkurrensprövningsprogram förstår varför det finns skäl att ställa sig frågan här ovan.

Det har skett en remarkabel förändring under de senaste fem åren, som speglar en nationell trend, där de fria alternativen har tagit över mycket av det som tidigare var kommunal verksamhet. I Örnsköldsvik finns i dag närmare 170 elever vid de fyra fristående grundskolorna och cirka 260 barn i de elva fristående förskolorna. Därtill finns det tre fristående gymnasieskolor och en rad aktörer när det gäller vuxenutbildning på gymnasienivå, inte minst på distans.

Klart är att Örnsköldsvik präglas av mångfald. Förutom den kommunala skolan och skolkoncerner som Lernia och Miroi finns idéburna aktörer som Trons Sköld- och Broskolan.

Sedan var det de här med byskolorna. För det är när barngrupperna krymper på landsbygden som nedläggningshoten kommer. Ett skäl till att det har startats friskolor är inte minst för att man velat behålla denna oerhört viktiga samhällsfunktion i de små samhällena. Att starta friskola när den kommunala skolan läggs ned är rationellt, inte minst med tanke på byns långsiktiga överlevnad; få barnfamiljer väljer att flytta till en ort som saknar skola.

Den fria etableringsrätten gör att kommuner som lägger ned skolor inte kan räkna med att skolorna förblir nedlagda. Det finns gott om exempel där lärare och bybor gått samman och startat friskolor, ofta med goda resultat då det lokala engagemanget har stärkt skolans roll i samhällslivet och byarnas identitet.

Men den fria etableringsrätten är hotad.

Inte minst Örnsköldsviks store son, S-ledaren Stefan Löfven, har drivit på för att begränsa etableringen av nya skolor. Förslagen som presenteras har rört någon form av kommunalt veto mot skoletableringar, vilket kan väntas vid en regeringsbildning där Löfven får utse utbildningsminister.

Detta är helt i linje med vad lokala S-företrädare ute i kommunerna har önskar sig. I Örnsköldsvik hänger frågan dessutom samman med det politiska skiftet som skett i synen på kommunens små byskolor.

Tidigare har det inom Socialdemokraterna funnits ett principbeslut om att inte lägga ned några byskolor, men nämndsordförande Birgith Olsson Johansson (S) har vid en rad tillfällen signalerat en kursändring och öppnat upp för att diskutera skolnedläggningar efter valet. Detta motiverades med att det framgent kan bli svårt att rekrytera behöriga lärare och därmed värna kvaliteten vid de mindre enheterna.

Senast det var aktuellt med nedskärningar inom förvaltningen pekade dessutom tjänstemännen vid bildningsförvaltningen ut skolorna i Skorped, Trehörningsjö och Hemling, och förskolan i Gottne, som möjliga att lägga ned. Björnaskolan föreslogs dessutom bli av med sitt högstadium.

Så frågan är inte om byborna på dessa orter på allvar ska börja diskutera friskolor redan nu och se om sitt hus. För om den fria etableringsrätten regleras så kommer det inte att finnas en "andra chans" längre.

Mer läsning

Annons