Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste ha invandring

/

Det är svårt att beskriva folk som hellre ser människor dö vid vår gräns än hjälpa dem på annat sätt.

Annons

Det finns över tvåhundra miljoner migranter i världen. Det är flera än de som dog i de två världskrigen och tre gånger så mycket som för femtio år sedan. Inget talar för att det skall minska, snarare tvärtom. Frågan är hur vi skall förhålla oss till det?

I höst har vi blivit påminda om de umbäranden som migranter utsätts för. På Medelhavet har flera hundra människor mist livet på sin väg till frihet i Europa. Lampedusa kommer för alltid vara en dödens plats efter katastrofen i höst.

FN:s organ UNHCR gör försiktiga beräkningar att minst fyra till fem människor mister livet alla årets dagar.

EU skapades för att riva murarna i Europa och för att kontinenten skulle vara öppen och fri. EU har slutit sig som en sekt med höga murar mot omvärlden med hårda regler för rörligheten in och ut ur unionen.

Tanken är att migrationen inom unionen är bra medan migration utifrån skulle vara dålig. Det visar sig vara en felaktig slutsats.

FN:s organ för utveckling, UNDP, säger att migration är berikande. Vi, EU och Sverige borde öppna våra gränser och låta fler migranter komma hit. Det skulle vara bra för oss som redan bor här och för dem som kan få ett bättre liv här.

Migrationen har gjort oss till de vi är. Våra förfäder har utvandrat till förhoppningsvis ett bättre liv. Människor har alltid flyttat. Det finns det som hävdar att det är det viktigaste i utvecklingen av vår art.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade tjugo procent av Sveriges befolkning västerut. De var migranter dit de kom och bidrog till USA:s utveckling som tekniknation. Det fanns vid millennieskiftet flera Sundsvallsbor i Chicago än det bodde kvar i Sundsvall.

Bofasthet är ett sent sätt att leva. Vi var nomader som flyttade efter föda och med årstiderna.

Gränserna kom när kungarna ville ha kontroll på sina undersåtar och för att kunna driva in skatt från de som uppehöll sig inom gränserna.

Gränserna gör oss nationalistiska, fattigare och brutala. Det är svårt att beskriva folk som hellre ser människor dö vid vår gräns än hjälpa dem på annat sätt.

Frågan vi borde ställa oss är, vad förlorar vi på denna slutenhet?

Det är intressant att se hur debattörer från både höger och vänster pläderar för ett öppnare samhälle och att vi bör fundera hur vi vill ta till vara den berikande migrationen. Det finns en stor styrka i den mix som blir när de som kommer blir en del i vårt samhälle. Migrationen varken kan eller bör hindras, är slutsatsen.

Vi måste inse att alla som bor i Sverige är svenskar och har samma rättigheter och skyldigheter som följer med. Även de utan medborgarskap. Invandring och blandning är en förutsättning för att levande samhälle.

Vi vet att utan invandring på 1960-talet av industriarbetare har vi inte varit där vi är i dag. Vi måste ersätta 420 000 människor inom vård och omsorg de närmaste sju åren. Varifrån skall vi ta dem?

Taxi och kollektivtrafiken skulle stanna och hela Sverige skulle falla samman efter tre dagar utan migranter.

Vi måste bli världsmedborgare och glömma gränserna. Vi är alla bara människor oavsett hur vi ser ut eller låter. Vi kan inte bli mera så sluta se ned på andra som inte är som vi.

Frågan blir – hur liten invandring klarar Sverige av?

NathanLeroy

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons