Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vågar Sverige ta efter Svenska kyrkan?

Annons

I helgen som varit höll Svenska Kyrkan sitt val som sker vart fjärde år. Kyrkan må uppfattas som gammalmodig av många, men när det gäller demokrati ligger de i framkant.

Svenska Kyrkan har nämligen en rösträttsålder på 16 år istället för 18. Det betyder att fler får vara en del i demokratin, ha verklig makt och kan påverka sin vardag, sin närmsta samhälle och sin framtid.

I dagsläget förlorar svensk politik många viktiga röster i den allmänna debatten. Dels på grund av den formella rösträttsåldern på 18, dels på grund av åldersmaktsordningen.

När 16-åringar inte får rösta missar vi de berördas röster om hur skolan och hela samhället ser ut för unga. När 16-åringar inte får rösta frångår vi den viktiga principen att få påverka de val som berör en, och klimatpolitiken kommer i allra högsta grad att påverka dagens 16-åringar långt mer än dagens 80-åringar. När 16-åringar inte får rösta sänder samhället signalen att unga inte borde ha makt över varken sig själva eller politiken i landet de lever i. Det befäster normen om unga som lata, inkompetenta och oengagerade, vilket hindrar dem från inflytande och i slutändan utgör åldersmaktsordningen.

Men pågående, ny forskning om ungas engagemang visar att många av de som idag uppfattas som passiva faktiskt står redo för politiska engagemang, men har inte fått chansen.

Så, Sverige, när ska vi våga gå efter Svenska Kyrkan och många andra länder i världen, och våga ge unga chansen till verklig politisk makt?

Sara Thiringer

förbundsordförande

Jorge Londoño

styrelseledamot

båda från Rädda Barnens Ungdomsförbund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons