Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tankar om läkarbristen

Annons
Tankar om läkarbristen

Reflektioner kring läkarbristen på våra vårdcentraler.

Jag tror att det största problemet finns att söka i hur man rekryterar chefer inom vården. Av någon underlig "Guds försyn" är man som doktor också alltid den mest lämpade chefen.Så är naturligtvis inte fallet, dessutom torde det vara ett enormt slöseri med resurser i dessa vårdköernas tidevarv.

I vissa fall finns det klara belägg för att chefen agerat så att den ena doktorn före och den andre efter valt att söka andra tjänster men eftersom stämningen är tämligen tryckt och eftersom det är chefen man ska vända sig till med problemen så väljer personalen att tiga still i stället och att må fortsatt dåligt.

Med en chef som i alla lägen ser sin personal som de som sprider grus i maskineriet och inte ser sina egna fel,brister och begränsningar, kan det vara näst intill omöjligt att rekrytera nödvändig personal.

Slutligen tror jag att den tid är förbi, när det i alla lägen måste vara en "chef" som leder arbetsplatsen. Jag tror mer på en "ledare/coach" som den som sporrar och leder arbetsplatsen framåt.

En som förstått problematiken

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons