Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snedvriden debatt gällande högskolebehörighet

Annons

På sista tiden har en allvarlig myt spridits i media. Debatten gäller gymnasieskolans yrkesprogram och att möjligheterna till komplettering för högskolebehörighet saknas. Det stämmer inte, det går alldeles utmärkt att bli behörig till högskola och universitet även för den som väljer att gå ett yrkesprogram på gymnasiet.

Det har kommit argument från Socialdemokratiskt håll i stil med att "Unga är smartare än regeringen! De förstår att man inte har någon framtid utan högskolebehörighet." Vad är då de elever som faktiskt väljer yrkesprogrammen enligt Socialdemokraterna? Är de dumma? Utöver att det är en nedsättande argumentation är det en felaktig bild som målas upp. Yrkesprogrammen ger alla möjligheten till högskolekompetens när de teoretiska tillval som krävs för högskolebehörighet görs.

Det stora problemet idag är att många elever, som i nionde klass ska välja program till gymnasiet, inte informeras om de kompletteringsmöjligheter som finns. De vet inte att de har möjlighet att få en högskolebehörighet även om de väljer ett yrkesprogram. Det finns idag goda möjligheter att både under och efter sin gymnasiala utbildning komplettera med de teoretiska ämnen som krävs för högskolebehörighet. Om det är vad eleven vill.

En annan viktig del i den här debatten handlar om att alla inte vill plugga vidare på universitet och högskola. Det passar inte alla, vi är inte stöpta i samma form. Det är inte finare eller fulare att arbeta med det ena eller det andra. Vi behöver alla sorters människor, inte bara akademiker - då stannar vårt samhälle. Vi behöver människor som utför olika sorters arbeten. Vi behöver taxichaufförer, svetsare, undersköterskor, affärsbiträden, sopåkare, receptionister - listan är inte lång, den är i stort sett oändlig.

I Sydkorea har de ett stort problem - de har för mycket akademiker. Målet där är att 80 procent av befolkningen ska ha en akademisk utbildning. Redan nu har de problem med arbeten till alla dessa högutbildade invånare. Sverige är absolut inte i närheten av den problematiken, men det ger perspektiv på det närmast religiösa synsätt vi idag ibland kan skönja gällande akademisk utbildning. Dessutom finns idag ett problem med att många studenter fastnar för länge i akademiska studier innan de tar examen, eller så tar de inte examen alls.

I Sverige ska vi kunna välja det som passar oss och våra personliga drömmar bäst. De som vill ut direkt i yrkeslivet genom att välja yrkesprogram eller lärlingsprogram ska för detta ändamål få den bästa utbildningen för det. Därför stärks kopplingen mellan skola och arbetsliv genom satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen i höstens budget. Samtidigt finns möjligheten att skaffa sig högskolebehörighet under gymnasietiden eller efter några år som man nu också har rätt till. Dessutom finns möjligheten att ytterligare stärka sin kompetens med yrkeshögskoleutbildningar.

De som vill studera på universitet och högskola ska få en riktigt bra akademisk utbildning, därför satsar regeringen stort på högre utbildning och forskning i höstens budget. Studenterna ska få en nära koppling med näringsliv och övrigt samhälle i och med de samverkansprojekt som många lärosäten arbetar hårt med.

Vi stänger inga dörrar, vi låter eleverna välja själva. Socialdemokraterna vill välja åt eleverna. Vi får inte glömma vem skolan är till för!

Västernorrlands riksdagsledamot för Centerpartiet

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson (C)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons