Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolor utan konkurrens är en fara för barn

/

Annons

Min kommun var först i Sverige med att publicera resultat från nationella prov för varje skolklass. De visade att min dotters klass var sämst i hela kommunen. Först då uppmärksammade vi hur illa skött utbildningen faktiskt var. Lärarna, rektorn och skolpolitikerna gick på defensiven och var helt ointresserade av några förändringar. Tack vare att flera fristående skolor hade startat, bytte hälften av klassen skola till nästa läsår. Först därefter rättades missförhållandena till.

Detta skedde för femton år sedan, men är ytterst relevant i många kommuner idag.

I femtiofem svenska kommuner har elever inget alternativ till den kommunala grundskolan. Hur skolresultaten har utvecklats i dessa kommuner är därför ett test av hur konkurrens och valfrihet påverkar skolan. Reforminstitutets kartläggning visar att resultaten i dessa kommuner utan skolkonkurrens har försämrats på ett dramatiskt och oroväckande sätt jämfört med kommuner där konkurrens finns.

I enskolekommunerna har andelen underkända i ett eller flera ämnen ökat kraftigt från 20 till 26 procent. I flerskolekommunerna har andelen underkända i stället minskat. Även resultaten för nationella prov i matematik visar på en mycket större ökning av andelen icke godkända i enskolekommunerna.

Ändå har enskolekommunerna snarast bättre förutsättningar än andra. Lärartäthet och föräldrars utbildningsbakgrund har förbättrats mer än i landet i övrigt. Andelen invånare med utländsk bakgrund är till exempel relativt låg i enskolekommuner. I några av dessa har också skolan klarat sig bra. Vanligare är att skolor i dessa kommuner tappar år efter år samtidigt som föräldrar och elever står maktlösa. I en kommun utan skolkonkurrens kan det ta mycket lång tid innan skolförvaltningen reagerar.

Den kraftiga relativa försämring av skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet borde vara en tankeställare för dem som enbart ser konkurrens som boven i skolan likväl som hemtjänsten och annan välfärd. Att så många ungdomar snubblar längs vägen genom skolan och in i arbetslivet är en av Sveriges största utmaningar. Örnsköldsvik klarar sig bättre än snittet, men även här får nästan en av fem elever inte gymnasieavslut inom fyra år. Omtanke om dessa barn talar för att en hel del omprövningar behövs. I den processen kan valfrihet och konkurrens vara till hjälp. Utan möjlighet att välja skulle min dotter sannolikt inte ha klarat sig igenom skolan.

Stefan Fölster

Chef för Reforminstitutet 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons