Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riksidrottsförbundet och Sisu: Sverige sämst i klassen – dags för mer idrott och rörelse i skolan

/
  • Utöka ämnet idrott och hälsa i grundskolan – för barnens och de ungas framtida hälsa. Det kravet skickar insändarskribenterna till regeringen och Gustav Fridolin.

Annons

Efter sommarlovet är det dags för skolstart. Även om fler än 145 000 barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar från Ystad till Kiruna varje dag, vet vi också att det spontana idrottandet allt oftare byts ut mot stillasittande framför mobiler och tv-spel.

Gustav Fridolin och regeringen måste ta ansvar för att alla barn får möjlighet till en bättre hälsa.

De negativa effekterna av ökat stillasittande är många: sämre hälsa, självkänsla och självförtroende bland annat. Dessutom pekar flera rapporter på sambandet mellan sämre hälsa och sämre skolresultat.

■■ För fler insändare, klicka här.

Barns och ungdomars motionsvanor påverkar inte bara deras hälsotillstånd just nu, utan även deras framtida hälsa. Skolan är den plats där vi når alla barn och där har vi möjlighet att påverka framtida vanor.

Vi vill därför att:

att ämnet idrott och hälsa i ett första steg utökas med 100 timmar under grundskolan.

att elever får minst 60 minuter rörelse per dag utöver ämnet idrott och hälsa.

Sverige ligger i dag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan. Det är mycket angeläget att regeringen driver på för ökad fysisk aktivitet även utanför ämnet idrott och hälsa.

I nya danska folkeskolan har man infört att eleverna ska röra sig 45 minuter om dagen.

Lagändringen innebär att undervisningstiden anpassas så att eleverna får motion och rörelse i genomsnitt 45 minuter om dagen. Detta arbete har skett i samverkan med det lokala föreningslivet.

World Health Organization, WHO, rekommenderar fysisk aktivitet för barn och unga i minst 60 minuter om dagen.

Därför vill vi att Gustav Fridolin och regeringen tittar på det danska exemplet, men inte nöjer sig med mindre än 60 minuter.

Fysisk aktivitet leder också till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. Det handlar om vilka vanor vi skapar för dagens barn, det vill säga morgondagens vuxna.

När Skolverket år 2015 presenterade ett nytt förslag till timplan för grundskolan fanns 100 timmar extra till idrott och hälsa med. Bakgrunden till förslaget var bland annat Bunkefloprojektet.

Bunkefloprojektet är ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Eleverna som deltar i projektet har daglig fysisk aktivitet.

I Bunkefloprojektet ökade andelen behöriga till gymnasiet med åtta procent, bland pojkarna med hela 13 procent. Projektet gav också effekter som bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka. Alla elever som deltog fick dessutom betyg i idrott och hälsa i årskurs nio. När sommarlovet är slut får det inte innebära att hoppandet, studsandet eller simmandet är slut.

Barn är fulla av rörelseglädje med massor av spring i benen. Nu har Gustav Fridolin chansen. Låt barnen fortsätta röra på sig – för ett starkare Sverige.

Björn Eriksson

Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

Ulf Näslund

Ordförande Västernorrlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västernorrland

■■ Läs och kommentera insändare på Ordet fritts Facebooksida .

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons