Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ovisst inför valet till FN:s säkerhetsråd – Sverige bör ta sin chans att få en plats

/
  • Kampanjmaterial för ett svenskt medlemsskap i FN:s säkerhetsråd.

Annons

Attacken mot nattklubben i Orlando, Florida, och mordet på den brittiska politikern Jo Cox kastar en mörk skugga över två aktuella världspolitiska händelser – nomineringsmötena inför höstens amerikanska presidentval och britternas folkomröstning om Europeiska unionen.

Vansinnesdåden påminner om demokratins och det öppna samhällets sårbarhet.

Många av vår tids viktigaste utmaningar hanteras i FN. För svenskt vidkommande står omröstningen den 28 juni om nya medlemmar i FN:s säkerhetsråd närmast på tur. Valet är kulmen på en kandidatur som anmäldes redan 2004.

Två platser står på spel och Sverige konkurrerar med Italien och Nederländerna i den västeuropeiska gruppen. Utgången är oviss in i det sista.

Den svenska kandidaturen var länge en väl förborgad hemlighet och flera regeringar missade chansen att föra en bred diskussion om hur Sverige bäst ska använda sitt FN-medlemskap.

I stället har missnöjda röster och direkta motståndare till kampanjen hörts i debatten. Under senare tid har tonen dessbättre varit en annan.

Den svenska kandidaturen diskuteras allt mer och regeringen bedriver kampanjen även på hemmaplan. För ett par månader sedan startades också en ny FN-avdelning på Utrikesdepartementet.

■■ För fler insändare, klicka här.

Den svenska FN-rörelsen har välkomnat den svenska kandidaturen sedan starten.

Det är naturligt att Sverige som stor bidragsgivare och viktig aktör i FN också är med och tar ansvar för det mäktigaste FN-organet, säkerhetsrådet.

Ett rådsmedlemskap är både ett mål och ett medel för en aktiv utrikespolitik med FN i centrum.

Det världspolitiska läget med konflikter, flyktingströmmar och humanitära katastrofer i bland annat Syrien, Centralafrikanska republiken och Sydsudan, kräver att alla världens länder engagerar sig. Också Rysslands aggressiva agerande är ett skäl att stå upp för fredlig konfliktlösning och folkrätten.

Senast Sverige hade en plats i säkerhetsrådet var för tjugo år sedan. Efter att Danmark satt i rådet 2005-2006 har Island och Finland misslyckats att kvalificera sig. Nordens röst behövs i FN.

Att små länder kan påverka säkerhetsrådets arbete har Litauen visat i Ukrainafrågan. Sverige hade självt flera framgångar när man satt i rådet senast.

Inrättandet av FN-poliser, sanktioner mot Serbien och fredsfrämjande insatser i Afrika är några exempel.

Sverige är en aktiv FN-medlem och en stor humanitär givare. Sverige står upp för flickors och kvinnors rättigheter och vi har goda förutsättningar att bidra till att göra FN till en mer effektiv, öppen och transparent organisation.

Att under två år, 2017-2018, få arbeta med de viktigaste världspolitiska frågorna i FN:s tyngsta församling är ett tillfälle som inte får förspillas. Den 28 juni vet vi resultatet av valet.

Aleksander Gabelic

Ordförande i Svenska FN-förbundet

■■ Läs och kommentera insändare på Ordet fritts Facebooksida .

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons