Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Matnationalismen spär på ”vi” och ”dom”

/

Annons

I sin replik på en debattartikel från 2014 använde sig Kristina Ylwe av ordet svegan för att beskriva en person som konsumerar endast svenskt kött.

Till skillnad från benämningen som inte har fått något större genomslag, verkar uppfattningen om att svenskt producerat kött är bättre än utländskt vara mycket vanlig.

Att skapa motsatser i form av ”vi” och ”dom” är en ofta förekommande strategi för att flytta fokus till från sig själv till någon annan. Det kan visst kännas lockande att dämpa sitt dåliga samvete genom att hitta ”skurken” medan en själv framställs som den goda.

Detta är fallet med matnationalism, då man ställer svensk och utländsk djurhållning mot varandra och den utländska produktionen målas upp som fruktansvärd.

I Sverige, däremot, har vi kommit betydligt längre än i andra länder och djuren här har det bra, menar producenten. Men hur mycket vet vi i själva verket om hur djurproduktionen ser ut?

■■ För fler insändare, klicka här.

Det är lätt att bli lurad av företagens reklambilder som betonar att köttet eller mjölken de säljer kommer från Sverige, som om det vore garanti för att djuren haft det bra. Jag vet att det finns många som genuint bryr sig om djuren vilket förklarar efterfrågan efter svenskt producerat kött.

Dock är det viktigt att vara medveten om att dessa bilder bara visar en, ofta modifierad, sida av verkligheten. Det har många gånger bevisats att djur inom djurindustrier vanvårdas även i Sverige.

Och även om lagarna följs så innebär djurindistrin lidande och en påtvingad död i förtid. För vi kan aldrig undangå faktumet att djuren utnyttjas och slaktas enbart för våra smaklökars skull. Att försäkra konsumenten om att det är okej att äta andra djur bara de dödats i Sverige är ett steg i ledet att distansera oss från våra känslor och det är dags att vi ser igenom det.

Genom att Sverige presenteras som överordnat och mer utvecklat än andra länder, spär vi på en ”vi” och ”dom”-mentalitet och en stereotypisering som ofta är grunden till fördomar och rasism.

I alla länder finns det former av matnationalism, då den egna produktionen framställs som bättre än i andra länder. Att motbevisa dessa påståenden är inte svårt men oavsett kvarstår ett enda faktum – djurindustrin är aldrig etiskt försvarbar, eftersom vi människor inte har någon rätt att exploatera och döda andra varelser.

Vi skulle aldrig acceptera en våldsam död med argumententatt offret hade haft ett bra liv om det gällde människor. Men vi inte bara accepterar utan vi höjer detta argument till skyarna när det handlar om andra arter. Jag menar att ett bra liv är ett liv då individen tillåts existera för sin egen skull, oavsett sin arttillhörighet.

Klara Spidlova

■■ Läs och kommentera insändare på Ordet fritts Facebooksida .

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons