Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingschefernas värdegrund

/

Annons

Landstinget har sedan 1 september en ny ledningsorganisation. Redan nu har landstingets högsta chefer visat sin handlingskraft genom att renovera och utrusta sina tjänsterum för 1, 3 miljoner. Beslutet har tagits av cheferna själva.

Den nya organisationen har fyra olika perspektiv på verksamheten som vart och ett också har mätbara mål

1. Medborgarperspektivet: Nöjda medarbetare

2. Processperspektivet: Effektiva verksamheter

3. Medarbetarperspektivet: Nöjda och kompetenta medarbetare

4. Ekonomiperspektivet: God ekonomisk hushållning

För det första kan konstateras att det tycks saknas ett femte perspektiv- ett mätbart ledningsperspektiv. De övriga punkterna kräver följande kommentarer.

1. Utifrån medborgarperspektivet är det ytterst tveksamt om beslutet leder till fler nöjda medborgare. Den berättigade ilskan och reaktionerna är förståeliga och tyder inte på det. Det kommer möjligen att visa sig senare i något nöjdkundindex som tagits fram av någon konsult. Och även om tjänstemännen själva tagit beslutet spiller det här också över i ett misstroende mot politikerna.

2. Även perspektivet Effektiva verksamheter kan ifrågasättas. Vilket effektivitetsmått som landstinget har för cheferna framgår inte. Beslutet om en ny inredning tyder i alla fall på att cheferna med den gamla inredningen hittills har upplevt sig själva som ineffektiva i sina roller. Mig veterligt har vi inte hört några sådana signaler. Tvärtom har den unikt stora effektiviteten ofta använts som ett argument för höga löner vid rekryteringen.

Att stora tjänsterum, fin utsikt och bekvämt möblemang innebär ett bättre chefskap är en myt som länge odlats i de högre skikten. Fenomenet känns igen från banker, storföretag och numera också inom offentlig verksamhet där cancerpatienter förvandlats till kunder och sjukvård har blivit produktion. Kraven på yttre attribut för att framstå som en bättre ledare vittnar tvärtom både på bristande omdöme och liten insikt om vad ett gott ledarskap innebär. Dessutom tyder det på dåligt självförtroende hos cheferna själva. Man litar inte på sina egna kvalifikationer för att få auktoritet och makt.

3. Nöjda och kompetenta medarbetare? Beslutet från landstingets högsta chefer tyder på att den bästa kompetensen finns hos medarbetarna och inte hos berörda chefer. Huruvida medarbetarna är mer nöjda efter det här beslutet är väl mer tveksamt. Med en organisation som brottas med stora ekonomiska problem och där medarbetarna redan bokstavligen går på knäna blir det svårt för ledningen att i olika sammanhang predika att "vi måste alla dra åt samma håll" och att "vi kan alla bidra med något för att klara ekonomin".

4. God ekonomisk hushållning! Kommentarer överflödiga, se föregående punkt.

Beslutet av landstingscheferna är i första hand inte ett ekonomiskt problem. Det handlar om trovärdigheten i ledarskapet. Det goda ledarskapet beror inte på storleken och utrustningen i tjänsterummen eller på vilken mobiltelefon man har. Det krävs mer än så. Det handlar om verklighetsförankring och både om omdöme och föredöme. Chefernas signaler ut till personal och patienter i sjukhuskorridorerna blir till en provokation. Politikerna har ingen formell roll i det här beslutet. Men politikerna är ytterst arbetsgivare för cheferna. Deras uppgift blir nu att se över delegationsordningen.

Den nya organisationen ska också leda till "en gemensam värdegrund för hela landstinget och på så sätt också bidra till ett ökat förtroende för landstinget hos medborgare och patienter". Om det här beslutet från de högsta cheferna bidrar till det är jag ytterst tveksam till. Fan tro´t.

Anders Bergman. Medborgare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons