Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnorna i skymundan historien om sörköraren

Ingrid Westin har helt rätt i sin insändare "Vad fraktade sörköraren?" i ÖA 23/9. Kvinnorna har inte fått sina välförtjänta insatser i sörkörarhistorien särskilt hörda.

Annons

De slet ut sig i arbete och i barnafödande. Vi senare tiders barn rår för denna brist i kvinnans historia.

Efter att ha studerat litegrann inom andra kulturer, till exempel den åländska bondeseglationen på 1800-talet som har vissa likheter med sörköreriet, existerar där samma fenomen. Kvinnornas enorma slit kommer i skymundan. Detta beror naturligtvis på männens dominans och bestämmande. Vi som skriver om den nu beryktade sörkörarstatyn på Stora torget och satt oss in i sörköreriets historia har i oförstånd gått förbi kvinnorna, men vi har läst det faktiska och dokumenterade och vet vad dessa betydde och att de i allra högsta grad har del i det historiska förloppet.

Ännu har ju inget blivit bestämt om var eller om statyn ska flyttas från Stora torget. Klart är att den inte fungerar där som konstobjekt för en svunnen era, mera som lek- och sittplats. Där ges ju heller inte minsta information om vad den åsyftar. Mången turist frågar, men får knappast några relevanta svar. Den respekteras helt enkelt inte. Därför borde kulturstyrande låta bygga upp ett rum för sörkörarhistorien och i dess närhet placera statyn. Vi har ju ett museum vars uppgift borde vara att bevara historien. Och där finns ju gott om salar. I annat fall flytta ut den i de trakter där den hör hemma, där linet odlades och förädlades.

Tydligt är att kulturaktörerna i kommunen har problem med placeringarna av konstinköpen. Jag tänker bland annat på "vågorna" på Bjästaåkern, på järnkonstruktionen i Köpmanholmen och skiddrottningen Märta Norberg som i sin mörka mundering gömts inne i skogen vid Drömmesjön. Jo, man upptäcker den, men då ska man ha läst anslagstavlan på parkeringen.

Insändaren av Ingrid Westin i ÖA sätter fingret på forna kvinnors kamp i tillvaron. Det hade inte funnits något sörköreri om inte dessa kvinnors uppoffrande arbete funnits med, ändå fanns de med överallt i förgrunden. Därför bör dessa komma i åtanke när en informationsskylt komponeras och får sin plats invid sörkörarstatyn, var den nu än kommer att få sin slutliga placering.

Gunnar Fredriksson

i Bonässund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons