Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dribbla inte med vår framtid

Annons
Dribbla inte med vår framtid

I december 2001 kontaktades Sollefteå kommun/SBAB och SNA av ett företagarpar i 50-årsåldern, från Stockholm, angående köp av fastigheter i Ramsele. De har delvis sina rötter i Ramsele och kände att det kanske var dags att lämna stressen i storstan för att börja ett nytt liv i sin före detta hembygd.

I brev till kommunen beskrev man sig själva, sina planer för framtiden, och så vidare, på ett mycket seriöst och konkret sätt. Man lämnade till och med konkreta anbud på två tomma fastigheter.

När man inte fick svar från kommunens företrädare förstår man ju att de blev minst sagt konfunderade. Inget intresse helt enkelt, från kommunen, att ta tillvara denna möjlighet till både inflyttning och fler företagare.

Man trodde väl att ingen skulle få reda på detta och att stockholmarna skulle ge upp.

Som ordförande i Ramsele/Edsele företagareförening fick jag vetskap om detta och kontaktade dessa människor, som blev väldigt glada att - äntligen - få ett positivt gensvar.

Tyvärr hade det bemötande de fått, eller snarare brist på, resulterat i att de besökt Gotland i samma ärende. Med ett mottagande av precis motsatt art. Två till året runt boende, företagare. Hjärtligt välkomna, sa Gotland.

Ifrån vår kommun får man inte ens ett svar.

Hur förklarar ni detta, Elisabeth Lassen?

Norrland töms på folk. Din kommun kämpar med tomma dyra hus, dålig ekonomi, fler och fler äldre, lärare som går på knäna, med mera. Skattepengar behövs och ändå kan man nonchalera företagare som vill återvända till sin hembygd.

Och hur många liknande fall finns det som vi inte känner till?

Det vet vi ju inte, men man ryser vid tanken.

Att fler företagare varit intresserade av hus, och även lagt bud, det vet vi, men samma resultat som ovan.

Vi i Ramsele arbetar med ett projekt som går ut på att söka upp alla utflyttade sedan 50-talet, för att försöka förmå dem återvända. Vi tror att det är ett av sätten att rädda Norrland från att bli en stor nationalpark.

De har ju en gång sina rötter i bygden och borde vara lättast att påverka, men då behövs ju en kommunledning som förstår vikten av att vi arbetar tillsammans.

Finns det överhuvud taget nån anledning för oss att anstränga oss, frågar vi?

En annan sak som förbryllar oss här uppe.

Ni tog ett beslut i kommunstyrelsen, om de hus vi kallar Hagavägen. Försäljning, för avflyttning från orten, klubbade ni.

Dagen efter säger en av våra lokalpolitiker, här i TÅ, att "inga hus skall flyttas" fast han röstat för det kvällen innan.

Tjänstemännen säger att de ska flyttas.

Vad är det som gäller?

Vem av er vet vad ni egentligen beslutade?

Och om de skall flyttas och göras om till semesterby på Risön, måste det ju bli betydligt billigare att göra semesterbyn här, där de redan står, eller?

Vi genomskådar er. Tro inte att ni ostraffat kan dribbla med vår framtid.

Ta till vara kraften som kommer underifrån.

Tillsammans kanske vi kan rädda det som finns kvar.

Vi vet ju redan att ni "väntar på ideerna" - men vi har dem.

Låt förnuftet segra, och låt oss som ändå vill bo här "ute i skogen" få vara med och forma vår egen framtid.

John-Eric "Jonne" Nordin

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons