Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att vara både mamma och personal i förskolan

Annons
Att vara både mamma och personal i förskolan

Jag arbetar som förskollärare här i Härnösand och har min son på samma förskola.

Att jobba i förskolan innebär ett stort ansvar både mot barn och föräldrar. Vi är skyldiga att leva upp till läroplanen, vilket redan i dagens läge är en omöjlighet på grund av att det är för många barn i grupperna. Vi hinner inte med att se alla barn och deras behov.

I min yrkesroll känns det som ett misslyckande att inte kunna leva upp till de krav och förväntningar som jag och mina arbetskamrater har på oss, och ändå vill man utöka barngrupperna!

Detta är ingen nyhet längre. Här i Härnösand kan man tydligen bolla med människor hur som helst, bara pengarna räcker! I min roll som mamma har jag ständigt dåligt samvete, för att jag behöver lämna mitt barn på förskolan! Visst "trivs" han, och personalen är beundransvärd! Men hur mitt barn mår när han kommer hem är ingen trevlig upplevelse. Han är snart fyra år och borde kanske ha slutat med att sova middag, men efter att ha skrikit av trötthet på hemvägen från förskolan somnar han helt utslagen på soffan när vi kommer hem, och då får man väcka honom efter någon timme om han inte ska sova hela natten.

Detta är inte konstigt, med tanke på att han vistas i trånga lokaler tillsammans med 19 andra barn hela dagen, utan rast!

Barnen har inte de möjligheter som vi vuxna har, att kunna gå ifrån på rast en stund. Nej, de ska vara i den höga ljudnivån från morgon till sena eftermiddagen! Inte konstigt att de blir trötta!

Ibland frågar jag mig som förälder vad jag håller på med? Jag jobbar inom förskolan och vet hur jobbigt det är, att barnen mår dåligt och att personalen inte kan tillgodose barnens olika behov. Och så utsätter jag mitt eget barn för detta!

Men jag har inget annat val, arbeta måste man ju...

En dag blir vi gamla och kan inte ta hand om oss själva. Jag önskar verkligen inte att vi får samma behandling av våra barn, som vi tvingas ge dem. Men det är troligen många år kvar, så jag hoppas innerligt att tiderna förändras.

Catarina Hallgren

Förskollärare och mamma

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons