Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Återinför skilda valdagar

Annons

Med skilda valdagar avses en ordning där kommun- och landstingsval anordnas vart fjärde år, mitt emellan de ordinarie riksdagsvalen. Vi förordar detta.

Skilda valdagar skulle vitalisera den kommunala demokratin genom att minimera rikspolitikens dominans över den. Renodlade kommunala valkampanjer kan öka kommunmedborgarnas möjligheter att fatta rationella röstningsbeslut i kommunval och öka möjligheterna till ett ansvarskrävande på rätt nivå.
Enligt SOU 1954-54:116, 117 skulle skilda valdagar också förbättra de kommunala valkampanjerna. Detta skulle innebära en förutsättning för verkligt ansvarstagande. Vidare uppmuntrar skilda valdagar till röstdelning. Detta är bra, ty röstdelning måste uppfattas som ett tecken på väl övervägda individuella val. Man röstdelar i nästan dubbelt så stor omfattning i valet om man är negativ till politiken på kommunal nivå än när man är positiv (SOU 2001:65, s. 118).
(S) som är anhängare av nuvarande system anser att gemensam valdag möjliggör helhetsperspektiv för väljarna som tenderar att rösta lika i de olika valen. Därmed är vi inne på pudelns kärna.
Potemkinfasaden för (s) till gemensam valdag heter helhetsperspektiv och högt valdeltagande. Fast egentligen är det taktik och maktfullkomlighet bakom samma fasad. EU-inträdet med val på annan dag än 3 söndagen i september sänkte väljarstödet för (s).
Risken för minskad demokrati med hänvisning till valdeltagande är svårbegripbar. Angelägna medborgare går nämligen och röstar oavsett hur höga trösklarna för deltagande än är. De röstar inte för att de råkade ramla in i en vallokal, de röstar därför att de helhjärtat vill. Medvetna medborgare kan antas vara politiskt intresserade och förväntas därför ha tänkt igenom partival i detalj. Deras angelägenhet att rösta är ett slags kvitto på en väl övervägd beslutsprocess.

Högt valdeltagande är inget självändamål, eftersom att inte rösta också är ett val. De som inte röstade i EU-omröstningen 1994 är ju inte människor som är mindre värda. Det kan ha varit människor som ansåg att det var dött lopp mellan ja- och nej-argumenten. En sådan analys är inte antiintellektuell. Hellre lågt valdeltagande med välavvägd beslutsprocess än hysterisk jakt på högt valdeltagande där själva röstningen blir ceremoniell snarare än helhjärtad.
Sammantaget ger detta följande bild: 1) Skilj på valdagarna, för att öka den lokala och regionala demokratin. 2) Det är inte valdeltagandet som vi välsignar utan dess validitet.
Att skilja på valdag skulle öka medvetenheten och minska risken för slentrianmässig röstning.



JONAS DAHLGREN (M).
RIKSDAGSKANDIDAT I
VÄSTERNORRLANDS LÄN.
CARL SONESSON (M)
REGIONRÅD I SKÅNE LÄN

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons