Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sätt dit fuskarna – men försvara assistansen

/
  • Den rullstolbundne Lars Schelin med sin personliga assistent Ramou Nihje i bostaden. Assistenterna gör ovärderliga insatser för de funktionshindrade.

Annons

Rätten till personlig assistans är en av de finaste reformerna i den svenska välfärdsmodellen. I stället för att låsas in på institutioner kan 16 000 människor med omfattande funktionsnedsättningar vara delaktiga i samhället och bestämma mer själva.

De kan bo i ett vanligt hem, de kan få hjälp med vardagliga ting och få en riktigt bra livskvalitet. För många av dem är den personliga assistansen en fantastisk frihetsrevolution.

Reformen lanserades av dåvarande socialministern Bengt Westerberg (FP) för drygt 20 år sedan och den är verkligen något att vara stolt över. Nu är socialliberalen Westerberg bekymrad över att den personliga assistansen smygavvecklas och att reformen slås sönder.

Han har visst fog för sin oro. Kostnaden för personlig assistans har skenat de senaste åren, trots att antalet personer som får hjälp är ungefär lika många. Notan slutar på 30 miljarder kronor om året. Finansminister Magdalena Andersson gjorde klart i höstas att assistansstödet måste ses över som en följd av Migrationsverkets kraftigt ökade kostnader för flyktingmottagandet.

Men flyktingar ska inte ställas mot funktionshindrade, det finns annat att spara in på. Ett välfärdssamhälle måste ha råd att ge de funktionshindrade ett så värdigt liv som möjligt.

Nu ska en särskild utredare se över LSS och assistansersättningen. Det ska läggas förslag för en ”ekonomisk hållbar utveckling” och det får varningsklockorna att ringa. Men socialförsäkringsminister Åsa Regnér hävdar att det handlar om att förbättra, inte avveckla assistansersättningen.

Det finns en hel del att göra. Fusket behöver till exempel stoppas. Fifflarna tar inte bara pengar från dem som verkligen behöver slantarna, de undergräver dessutom hela systemets trovärdighet.

Nu är det oklart hur omfattande fusket är. Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler hävdar att tio procent av ersättningen, någonstans mellan två och tre miljarder kronor om året, kan kopplas till kriminalitet och överutnyttjande. Branschen protesterar och vem som har rätt står skrivet i stjärnorna.

Men de privata vinstintressena bidrar helt klart till ett överutnyttjande. Schablonersättningen per timme ökar intresset för att öka antalet beviljade timmar. Det är därför ingen slump att en av de stora vårdkoncernerna har över 20 jurister anställda för att hjälpa sina kunder att få fler timmar.

Det finns även ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv på frågan. Assistansreformen ger arbete till 80 000 assistenter, med riktiga och viktiga jobb. Många är unga med låg utbildning som får en första kontakt med arbetslivet. De betalar dessutom skatt och bidrar därmed indirekt till att betala assistansmarknaden.

Så rådet till regeringen får bli att sätta dit fuskarna, hålla koll på företagen men inte dra in på den nödvändiga assistansen.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons