Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Privat skogsägande ger förutsättningar för mångbruk

/

Annons

Replik på "Regeringens syn på skogens framtid oroar", Allehanda 19 juli.

I Almedalen skrev jag en obetänksam tweet. En tweet som fick stora proportioner. Det är till viss del förståeligt eftersom den antogs handla om vår grundlagsskyddade äganderätt. Men det är också symtomatiskt för dagens debatt. Ingen bemödar sig att kolla upp om det stämmer att jag, mitt parti eller regeringen verkligen vill förstatliga skogen. Debatten handlar mer om att vinna politiska poäng på obetänksamma uttalanden än om sakfrågan.

Läs även: Emil Källström (C): Häpnadsväckande och vilseledande av Ingemar Nilsson och S om kilometerskatten

Så, nej, jag vill inte förstatliga skogen. Jag är själv skogsägare och ser många fördelar med privat ägande av skogsmark. Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden i Sverige för att se vilket skogsbruk statliga Domänverket (före detta Sveaskog) bedrev. Spridning av det mycket hälsofarliga ämnet hormoslyr, introduktion av den främmande arten contortatall samt harvning och dikning i stor skala. Historien visar att statligt ägande inte är någon garanti för ett hållbart brukande.

Vi behöver mer mångfald i skogen och det får vi inte genom att detaljreglera brukandet. Mångbruk som innebär att man på samma yta brukar skogen för friluftslivet, för virkesproduktion och för att bevara naturvärden. Och att man använder andra hyggesfria skogsbruksmetoder. I dagsläget är mångfalden av brukningsmetoder i Sverige begränsat – trakthyggesbruket är helt dominerande.

Läs även: Betesskador på skogen ökar – biologiska mångfalden påverkas negativt

Vi är alla beroende av det naturen ger oss och skogen är en stor naturtillgång i Sverige. Hur skogen utvecklas är avgörande för klimatet, för vår tillgång till skogsprodukter och för biologisk mångfald. I det perspektivet är det rimligt att vi sätter vissa ramar för vårt brukande. Skogsvårdslagen utgör just denna ram. Lagen planeras nu att ses över i vissa delar. Diskussionen bör handla om hur denna ram för brukande ska se ut.

I dagsläget har vi 1800 skogslevande arter som är rödlistade, den lagstadgade miljöhänsynen efterlevs alltför dåligt och miljömålet om levande skogar bedöms inte uppnås. Miljöpartiet vill stimulera frivilliga naturvårdsåtgärder och uppmuntra en mångfald av brukningssätt.

Vi vill också se skarpare krav på miljöhänsyn men framförallt se till att miljöhänsynen faktisk efterlevs. Grundläggande är att vi följer EU-lagstiftning i form av EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv, vilka är implementerade i svensk lag genom artskyddsförordningen. Det hade varit mer hederligt av Centerpartiet att arbeta för att ändra EU-lagstiftning de inte gillar istället för att agera för att vi inte ska följa den lagstiftning som finns. Centerpartiets representanter i EU-parlamentet har dock hittills varit kloka och röstat för att bevara den värdefulla naturvårdslagstiftningen.

Centerpartiet verkar vilja behålla skogspolitiken i ett ”status quo”. Miljöpartiet vill istället att skogsbruket ska få fortsätta utvecklas med nya fakta, ny teknik, nya utmaningar och möjligheter. Det är också viktigt att vi fortsatt har en öppen diskussion om skogsbruket med högt till tak.

Stina Bergström

Miljöpolitisk talesperson MP

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons