Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olika syn på Afghanistan-bistånd

Annons

Norge skär ned biståndet till Afghanistan på grund av korruption och kvinnovåld. Men svenska Afghanistankommittén tror inte att det är rätt väg - givare bör i stället enas.

Det norska biståndet minskas från 750 miljoner kronor till 700 miljoner kronor nästa år. Anledningen är att Afghanistan inte har uppfyllt sina förpliktelser om att bekämpa korruption och våld mot kvinnor, skriver Aftenposten.

Vid en givarkonferens i Tokyo förra sommaren enades världens länder om att hjälpa Afghanistan, men det sades också att landet då måste minska korruptionen och förbättra läget för kvinnor.

Vi har inte krävt att Afghanistan ska klara av att avskaffa korruption eller att allt våld mot kvinnor ska upphöra omedelbart. Men vi ser inte den framgången vi har blivit lovade, eller att de tar detta allvarligt nog, säger Torgeir Larsen, statssekreterare på norska utrikesdepartementet, till Aftenposten.

Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén (SAK), tror i stället på att hela givarsamfundet bör enas om hur biståndet ska följas upp.

Det är viktigt att sätta press, och för att det ska bli kraftfullt bör länderna agera gemensamt. Samtidigt är det viktigt att det inte går ut över bistånd som bidrar till att förbättra situationen för kvinnor, säger hon.

En rapport från norska ambassaden i Kabul visar att våldet mot kvinnor, särskilt kvinnliga poliser, ökar. Enligt Anna-Karin Johansson är det tydligt att läget för kvinnor i Afghanistan har försämrats.

Utvecklingen går åt helt fel håll. Det hör bland annat ihop med den försämrade säkerhetssituationen i landet, med ökat våld, säger hon.

Sverige ska i motsats till Norge kraftigt öka biståndet till Afghanistan.

Vi måste respektera att varje land gör sin bedömning. Norge gör en markering med att minska biståndet, men det är deras bedömning, säger nytillträdda svenska biståndsministern Hillevi Engström (M).

Hon hänvisar bland annat till en överenskommelse med afghanska regeringen, som träder i kraft 2014, om att förbättra korruptionsbekämpningen.

TT: Om inte korruptionen minskar, vad gör ni då?

Den afghanska regeringen måste förbättra situationen. Vi har en löpande prövning, och det kan bli så att vi förändrar biståndet, men vi är inte där än, säger Engström.

Att fortsätta med biståndet trots ökat kvinnovåld och hög korruption i landet motiverar ministern med omsorgen om människorna i Afghanistan.

Vi kan inte överge människor bara för att samhället inte fungerar, säger hon.

Anders Malmstigen, ansvarig för utvecklingsarbete på Svenska Missionsrådet, är också tveksam till om det hjälper att dra in stödet. Däremot ser han riskerna med att pengar hamnar fel i ett land med så hög korruption.

Afghanistan har varit lite av ett svart hål. Hela landet är präglat av en illegal ekonomi med korruption och droghandel, säger han. Det är absolut problematiskt. Jag tycker inte att man bara ska mata på. Det finns jättestora risker att pengar bara försvinner, och därför är det extremt viktigt att kunna bedöma de riskerna och utforma biståndet på ett sätt som hanterar dem, säger han.

Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, anser att det kan vara viktigt att göra den typen av markering som Norge gör.

Ibland måste man skicka tydliga signaler, men då tycker jag att man ska satsa motsvarande pengar direkt till civilsamhället i landet, säger han. Hela grejen med bistånd är att de länder som behöver mest stöd, det är de som oftast är mest korrupta. För att undvika korruption får man ibland gå via andra kanaler än regeringen.

Vid Tokyo-konferensen i fjol meddelades att Sverige ska stödja landet med 8-8,5 miljarder kronor 2015-2024. Afghanistan blir i år det land i världen som Sverige ger mest bistånd till. I dag är biståndet cirka 600 miljoner kronor årligen.

Mer läsning

Annons