Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt index ska ranka demokratier

Annons

I dag presenteras ett nytt demokratiindex - Variationer av demokrati - vid Göteborgs universitet. Det internationella projektet ska ge en större förståelse för hur det står till med demokratin i världens länder.

Enligt forskningsledaren Staffan I Lindberg är det världens största demokratiprojekt.

Tidigare etablerade index har bara mätt den blå delen av ett färgspektrum - vi mäter hela spektrat. Det finns olika typer av demokrati som man kan sträva mot. Vissa länder kan vara starka valdemokratier medan andra länder har en stark direktdemokrati, säger han till TT.

En generell trend som projektets resultat visar är att världen går mot mer demokrati. Men samtidigt noteras en trend mot mer korruption.

Man får inte luta sig tillbaka och vara för trygg och positiv när man kollar på de andra trenderna. För korruption är ett väldigt effektivt sätt att underminera demokrati, säger Jan Teorell, statsvetarprofessor vid Lunds universitet och en av forskningsledarna för projektet.

Sett till specifika länder uppvisar Marocko och Kenya en positiv trend vad gäller kvaliteten på det offentliga samtalet. Detta mäts exempelvis genom i vilken mån beslutsfattare argumenterar för ett beslut och i vilken mån de är intresserade av motargument, även från civilsamhället.

Där finns en upplevelse att man står inför ett vägval och det finns en utbredd uppfattning att man faktiskt diskuterar det här vägvalet. Och att även folket deltar i samtalet, säger Teorell.

Detta ses även i Libyen, vilket förvånar honom.

Både givet historien och hur det varit den senaste tiden när de kidnappade premiärministern, och att de knappt har kontroll över sitt territorium. Ändå finns den här uppfattningen att man håller på och diskuterar sin egen framtid. Det är intressant, säger Teorell.

Projektet mäter sju demokratiprinciper, som täcker upp följande aspekter: graden av fria val, graden av individuell frihet, graden och bredden av deltagande i beslutsprocesser, graden av respekt och rationalitet i politiska diskussioner innan beslut fattas, grad av jämlikhet i förutsättningar som rör bland annat utbildning, hälsovård och ekonomi, samt i vilken omfattning principer om majoritetsstyre och konsensus genomsyrar samhället.

En stor del av datainsamlingen - närmare 60 procent - bygger på skattningar från 4 000 nationella experter. Övrig data är så kallad observerbar data, som deltagande i val.

Finansiering finns för att mäta demokrati i 164 länder. I nuläget har data samlats in för 84 länder.

Mer läsning

Annons