Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nordea hjälper ökänd diktatur

Annons

Statligt delägda Nordea låter eritreanska staten använda Plusgirot för att driva in en skatt som FN anser är olaglig. Regimen kopplas i en ny rapport både till terrorliknande verksamhet och olaglig vapenhandel.

Många av TT:s källor anger att Eritreas ambassad i Stockholm har använt ett visst plusgirokonto i Nordea i många år och åtminstone så sent som i våras.

En sökning hos Nordeas plusgiro visar att Eritreas ambassad har sex sådana konton, bland annat det som svensk-eritreaner talar om.

De som berättar vill dock inte skylta med sina namn.

Då kan min familj i Eritrea råka illa ut, säger en av dem i en typisk kommentar.

Nordea säger inget om eventuella åtgärder mot Eritreas ambassad, men indrivningen har uppenbarligen kunnat pågå ostört.

"Vi kan och får inte kommentera vilka eventuella kunder vi har. Vi efterlever de lagar och regler som följer av EU-direktiv på området och agerar i enlighet med de sanktionskrav som finns från FN och EU", skriver presschefen Erik Durhan.

I en FN-rapport från augusti står att "Eritrea fortsätter att upprätthålla ett internationellt system med olaglig insamling av pengar från diasporan (eritreaner utomlands), särskilt tillämpningen av en tvåprocentig inkomstskatt". FN har bevis för att skatten drivs in bland annat av Eritreas ambassad i Stockholm. Många källor säger till TT att skatten drivs in med hot och utpressning om så behövs.

Exilskatten är en av den stränga diktaturens främsta inkomstkällor. Bara från Sverige kan det röra sig om tiotals miljoner kronor varje år. Hur mycket som gått genom Nordea är oklart.

Nyligen konstaterade också en FN-rapport att Eritreas diktatur har tydliga band till al-Qaida-anknutna al-Shabaab och vapenhandel i strid med en FN-resolution.

"Alla i Nordea förväntas arbeta med stor integritet och hög etisk medvetenhet. Vi tar också krafttag för att bekämpa brottslighet", står det i Nordeas etiska riktlinjer.

I våras fick dock banken böta 30 miljoner kronor sedan Finansinspektionen funnit att den, i strid med lagen, inte kunde svara på om många av dess kunder finansierar terrorism eller sysslar med penningtvätt. Uppgifterna nu väcker nya frågor om Nordeas riskbedömning.

Misstankarna om att det inte har gått rätt till med de här kontona är väldigt allvarliga, säger Mats Odell (KD), ordförande i riksdagens näringsutskott, som genast satt upp frågan på dagordningen till utskottets möte på torsdag. Jag kommer att föreslå att vi kallar in bolaget så det får redogöra för vad som hänt, säger Odell.

Jonas Eriksson (MP), vice ordförande i utskottet, anser att också den ansvarige ministern för statens bolagsägande Peter Norman (M) måste handla utifrån uppgifterna om Nordea.

Mer läsning

Annons