Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska Sandviks stålforskare bli snabbare – "Vi kommer närmare kunderna"

Stålforskningen på Sandvik är på väg att organiseras om. "Vi kan snabbare anpassa oss till kundernas krav", säger Pasi Kangas, forsknings- och utvecklingschef på Sandvik Materials Technology (SMT).

Annons

I dag jobbar närmare 300 personer inom Stålforskningen på SMT. Drygt 200 av dem finns i Sandviken och resten i Hallstahammar och Pune i Indien.

– Hittills har allt varit centraliserat till en gemensam forskning och utveckling. Nu lägger vi ut produkt- och processutveckling till produktområdena, närmare affären och kunderna, säger Pasi Kangas.

Det handlar om drygt 100 personer som byter chefer. De sitter kvar där de finns i dag, bland annat i stålforskningens hus på industriområdet i Sandviken. Men de kommer inte längre att rapportera till Kangas.

Dilip Chandrasekaran är forsknings- och utvecklingschef för den del som sysslar med band, tråd och värmeteknik.

– Redan i dag har vi en marknadsdriven produktutveckling. Marknad och sälj är med och bestämmer vilka produkter vi ska ta fram. Men nu blir det ännu vassare, säger han.

När Arbetarbladet för fyra år sedan gjorde ett reportage om Stålforskningen svarade Pasi Kangas på frågan hur lång tid det tar att få fram nya produkter: "Om vi har en bra bas i botten kan vi få ut en ny produkt på sex till tolv månader, men om vi stöter på problem kan det ta tre-fyra år".

– Det gäller också i dag, säger han.

Förändringen är snarare att det kommer att gå snabbare att sätta i gång.

– Vi kan få bättre draghjälp från sälj och marknad, säger Dilip Chandrasekaran.

Inom hans produktområde utvecklar man bland annat material för elektrisk värmning. Det kan handla om kunder som vill värma sina ugnar med el i stället för gas. Då kan det behövas tåligare material i ugnarna.

– Med den nya organisationen kan vi snabbare sätta ihop ett projektteam. Från att vi får en förfrågan kan vi kanske sätta igång inom några veckor. Det är största vinsten. Det gör att vi kan komma före konkurrenterna, säger han.

Pasi Kangas tror inte att förändringen negativt påverkar de långsiktiga forskningsprojekten, till exempel för att utveckla nya material. Den forskningen fortsätter som hittills.

– Det kan bli en ökad tydlighet kring vilka forskningsområden vi ska satsa på, säger han.

Vad inriktar ni er på för forskning i dag?

– Energisegmentet. Mycket handlar om att hitta nästa generations material som klarar högre krav, säger Pasi Kangas och konstaterar att det bland annat handlar om att effektivisera tillverkningsprocesser, spara energi och minska utsläppen.

Drygt 200 personer jobbar i dag på Stålforskningen i Sandviken.

Digitalisering är ett växande forskningsområde. Dilip Chandrasekaran ger ett exempel:

– Det kan till exempel handla om en ugn i ett smältverk. Med hjälp av sensorer kan man få reda på hur produkten "mår", att det är dags att byta utrustningen eller göra underhåll. Det kan spara både tid och pengar om man kan bygga in såna saker i produkten.

På Sandviks industriområde i Sandviken finns i dag både en enhet för pulvermetallurgi och utveckling av 3D-tekniken. Här finns kopplingar som stålforskarna drar nytta av.

– Forskningen på det här området är fortfarande i sin linda. Men vi har flera projekt som tittar på om man kan printa produkter i stället för att göra dem som hittills. Det är inte så långt bort, säger Dilip Chandrasekaran om när det kan vara dags att lansera nya produkter som tillverkats med 3D-teknik och metallpulver.

Dilip Chandrasekaran har jobbat inom Sandvik sedan 2004 och är i dag stationerad i Hallstahammar. Där leder han sin grupp med produktutvecklare. Men han besöker Sandviken så gott som varje vecka för att träffa kollegor inom Stålforskningen.

– Det är spännande att utveckla nya materiallösningar. Det brinner jag för. Det finns mycket möjligheter att lösa problem i världen, säger han.

Mer läsning