Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Morgonlugnt i Kairo

Annons

Lugn rådde på gatorna i Egyptens huvudstad Kairo i morse efter gårdagens stora manifestationer mot president Muhammad Mursi. Men Muslimska brödraskapets huvudkontor är sönderslaget av demonstranter och nu tänker militären inte tillåta våldsamheter på gatorna.

Något hundratal demonstranter som sovit i tält eller i en närliggande moské hade samlats vid presidentpalatset. Samtidigt satte soldater upp taggtrådshinder och stridsvagnar stod utplacerade intill.

I går bröt sig tusentals demonstranter bröt förbi barriärerna utanför palatset för att visa sitt missnöje med presidenten.

I Muslimska brödraskapets huvudkontor i Kairodistriktet Mukattam råder kaos efter demonstrationerna. Glassplittret från krossade fönster, som ligger utstrött över golvet, knastrar under fötterna och bland välta skrivbord och sönderslagna stolar ligger papper spridda över golvet, rapporterar TT:s utsände.

I torsdags kväll stormade cirka 150 "bråkstakar", enligt brödraskapet, in och förstörde möblemanget efter att ha tagit sig in genom en av grindarna. Utanför huvudgrinden ligger några brända plankor som vittnar om en mindre eldsvåda, men branden tycks inte ha gjort någon större skada på byggnaden.

Det var ingen stor eld, men de slog sönder allting, säger Ibrahim som står utanför byggnaden.

Uppgifter har cirkulerat om att medlemmar av brödraskapet själva skulle ha deltagit i vandalismen, något de själva bestämt avfärdar.

Angreppen mot Muslimska brödraskapets högkvarter i Kairo var inte det första i landet utan bara ett av flera. De skyldiga är inte de som deltagit i revolutionen utan grupper betalda av den gamla regimen, säger Muslimska brödraskapets talesman Mahmud Ghozlan, stående i solen utanför brödraskapets högkvarter i huvudstaden.

Att brödraskapet skulle ha provocerat fram attacker de senaste dagarna avfärdar Ghozlan bestämt, och han ifrågasätter att oppositionen skulle ha rätt att göra anspråk på vissa delar av staden, som Tahrirtorget eller Etihadeya-området kring presidentpalatset.

Vem i landet bestämmer att en plats tillhör en viss grupp? Tahrir och Etihadeyya tillhör alla egyptier, säger han.

De skriftlärda vid den inflytelserika al-Azhar-moskén har bjudit in till dialog för att lösa krisen, men oppositionen har avvisat erbjudandet, säger Ghozlan som beskriver det som ett destruktivt agerande.

Den enda lösningen Egypten kan nå går genom dialog, säger han.

Muslimska brödraskapet är även mycket kritiskt till den inhemska medierapporteringen om den pågående politiska krisen. Islamistiska grupper har tidigare attackerat byggnader tillhörande egyptiska medier som de anser stöder oppositionen och svartmålar brödraskapet.

De flesta kanaler tillhör affärsmän eller medlemmar av den gamla regimen och de rapporterar inte rättvist, speciellt inte om Muslimska brödraskapet, säger Ghozlan.

President Muhammad Mursi väntas inom kort ge utökade befogenheter till militären, för att de ska kunna hjälpa polismakten att upprätthålla ordningen, skriver den statliga tidningen al-Ahram.

Enligt tidningen ska regeringen ha godkänt en rättslig åtgärd under vilken de militära styrkorna ska hjälpa till att "upprätthålla säkerheten och skydda väsentliga statliga institutioner" och ges rätten att gripa människor. Tidningen uppger dock inte när åtgärden träder i kraft.

Talespersonen för Egyptens armé säger att militären inte tänker tillåta våldsutbrott och manar samtidigt parterna i konflikten och de politiska rörelserna i landet att inleda samtal. Armén understryker att den inte söker en politisk roll i Egypten.

Det är tydligt från vårt uttalande att militären bara försöker förklara vad som hänt, och tackat sina styrkor för att de gett sig ut på gatorna för att skydda allmänna byggnader. Militären indikerar inte att den tänker intervenera i landets politik, säger en högt uppsatt militär källa till Reuters.

Mer läsning

Annons